Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiksalar och gymnastikredskap, av förste gymnastikkonsulenten kapten Axel Berg von Linde och major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIKSALAR OCH -REDSKAP
GYMNASTIKSALAR OCH
GYMNASTIKREDSKAP.
Av förste gymnastikkonsulenten kapten Axel
Berg von Linde och major Nils E. Hellsten.
I de flesta länder lägger klimatet under
större delen av året hinder i vägen för
gymnastik i det fria. Då därtill kommer,
att de moderna gymnastikredskapen
visserligen kunna ställas upp utomhus men
de flesta betydligt lättare kunna göras
färdiga för bruk i en gymnastiksal, har
gymnastiken till övervägande del kommit
att förläggas inomhus.
Gymnastikredskap heter på ty. Turngerät, på
eng. gymnastic apparatus och på fr. agrès
gym-nastique. Gymnastiksal, på ty. Turnhalle,
motsvaras på engelska närmast av gymnasium.
Historik.
Man kan med visst fog säga, att några
av den moderna gymnastikens redskap
äro äldre än gymnastiken själv. Detta
är bl. a. fallet med hästen, som
omnämnes av den romerske författaren Vegetius
på 300-talet, och lodlinor, som jämte andra
redskap skildras av den italienske
läkaren Hieronymus Mercurialis i det 1569
utgivna verket »De arte gymnastica».
Guds fria natur var den första gymnastiksalen.
Den moderna gymnastiken kan sägas
ha uppkommit vid de av tysken J.
Base-dow grundade internatskolorna, de s. k.
filantropinerna. I den första av dessa,
den i Dessau, ägde »gymnastiken» rum
på en öppen plats i slottsparken. Även i
filantropinen i Schnepfenthal, där Guts
Muths verkade, bedrevos övningarna
under bar himmel.
På gymnastikplatsen i Schnepfenthal fanns
bl. a. en galge med lodlina, lejdare och stång.
Till utrustningen hörde vidare vippmast och
hoppställningar.
En vida fullständigare
redskapsutrustning fanns på den 1812 invigda
gymnastikplatsen i Hasenheide utanför Berlin
(se bild vid Hasenheide).
I Hasenheide hade man byggt två torn,
mellan vilka fanns en ram med lejdare, stänger
och linor. Vidare funnos där vippmaster samt
flera exemplar av de för den tyska
gymnastiken karakteristiska redskapen barr, räck och
häst med sadelbågar. Ringar infördes först av
Spiess 1842.
De första gymnastiksalarna.
Redan hos Guts Muths och Jahn
finner man tanken på att bygga särskilda
hallar för gymnastik, där denna kunde
bedrivas oberoende av vädret.
Förverkligad blev dock denna tanke först i
Norden, där de första gymnastiksalarna
inrättades vid Danska Härens
Gymnastikskola 1804 och vid G. C. I. 1813 (se
nedan). I Tyskland byggdes de första
gymnastiksalarna under förbudstiden, »die
Zeit der Turnsperre» (-^-Gymnastik, sp.
891). Den första inreddes av Eiselen i
Berlin 1827, och redan följ. år byggdes
den första offentliga turnhallen i
München. Efter förbudets upphävande
byggdes gymnastikhallar allmänt. Mönstret
för sådana gymnastikhallars inredning
blev det under överinseende av A. Spiess
1851—52 i Darmstadt byggda Turnhaus.
Under det att redskapsutrustningen i
de på 1800-talet byggda tyska
gymnastiksalarna, vilka till avsevärd del ägas
av gymnastikföreningar, huvudsakligen
omfattade de speciellt tyska redskapen,
bygges numera i Tyskland knappast
någon gymnastiksal, som ej dessutom är
försedd med de viktigaste svenska
redskapen.
Äldre svenska gymnastiksalar.
Den första mera betydande
gymnastiksalen i Sverige var den av P. H. Ling
inredda stora gymnastiksalen på G. C. I. i
Stockholm, vars inredande påbörjades
vid institutets tillkomst 1813. Den hade
förut använts som gjutsal och hade tak,
uppburet av pelare. Dessa bibehöllos, då
det skulle blivit både svårt och kostsamt
att ta bort dem. Troligen kan man här
söka orsaken till att sedan under en lång
följd av år nästan alla gymnastiksalar i
Sverige inreddes med liknande pelare —
naturligtvis till hinder för övningarna.
De äldsta svenska redskapen.
De första redskap P. H. Ling använde
voro i stort sett hämtade från Guts Muths’
gymnastik, såsom lina och stång för
äntring och fastgöring, lejdare för
klivgång, vippmast (en vågrät stång,
vars ena ända var fri, bild la) för balans-
931
926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
