Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiksalar och gymnastikredskap, av förste gymnastikkonsulenten kapten Axel Berg von Linde och major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 1. GYMNASTIKSALAR OCH -REDSKAP
Bild 3. En stor gymnastiksal med tillhörande utrymmen (Högre allm. läroverket i Karlskrona),
byggd 1939. I salen finnas bl. a. 2 båglinor, en rad med 6 och en annan med 12 lodlinor, 58
ribb-stolar utefter båda långväggarna, 8 lejdare, 8 fyrradiga lodstegar, 10 bommar (dubbel-), på
kortsidorna fasta korgbollsmål. Vid ena kortsidan plats för hoppredskap m. m.
gående från golv till tak, på en långsida
kan ibland vara nödvändig men medför
vissa olägenheter.
Salen skall vara tillfredsställande
ventilerad och försedd med under fönstren
sittande friskluftsintag. En del fönster böra
kunna öppnas från golvet.
Dubbelkopp-lade fönster äro lämpligast i mindre
gymnastiksalar. Utåtgående fönster bli ofta
nödvändiga på grund av redskapens
placering.
Uppvärmning av lokalen är ett problem,
som i hög grad sammanhänger med
ventilationen. Genom centralvärmeledning
med varmvattenradiatorer eller s. k.
aero-temper torde frågan lösas bäst.
Radiatorerna böra vara flata och åtminstone på
kortsidorna inbyggda i väggarna. De få
icke sättas bakom fasta bomkanaler.
Gymnastiksalen skall vara lätt att hålla ren
och bör därför vara försedd med oljemålat,
icke reveterat och helst plant tak, oljemålade
väggar, gärna på salens kortsidor klädda med
masonit, samt tätt golv. Det senare skall ge
god svikt och kan lämpligen göras av
parkettstav av furu, bok eller ek, lagt i fallande
längder om 90 cm på ett undergolv av trä med
något fjädrande mellanlägg. Ljudisoleringen till
andra lokaler måste noga beaktas.
Omklädnadsrummen.
Till en gymnastiksal höra minst två
rymliga omklädnadsrum med plats för skåp
till samtliga gymnastiserandes
gymnastikkläder — helst även torkskåp för
underkläder— samt dricksfontäner och
sittbän-kar. Om möjligt böra vid större
anläggningar ordnas särskilda omklädnadsrum
för frivilliga gymnaster.
Önskvärt är, att det finns särskild ingång
utifrån till omklädnadsrummen och särskild
ingång från dessa till gymnastiksalen, så att
samma ingång icke beträdes av de
gymnastiserande med uteskor och med gymnastikskor.
För omklädnadsrummens luftväxling gäller
vad som sagts om gymnastiklokalens. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt effektiv
luftväxling av klädskåp och torkskåp (torkhästar)
för handdukar.
Klädskåpen böra vara så rymliga, att
gymnastikkläderna kunna hänga raka och skorna
placeras i särskilda fack under desamma eller
på skåpets väggar.
Dusch- och tvagningsrum.
Numera anses dusch- och tvagningsrum
som nödvändigt komplement till en
gymnastiksal och förenas ofta med bastu och
simbassäng. Särskilt på landsbygden löses
ofta badfrågan i samband med byggandet
av gymnastiklokaler genom inredande av
kombinerade skol- och folkbad.
Tvätt- och duschrummet förses lämpligen
med serieduschar (tre temperaturer, t. ex. 38",
28° och 18°), sittande på en vägg och riktade
snett nedåt, samt med ett kar med tempererat
vatten, baljor för tvagning och spjälbänkar av
929
30—NFS. III
930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
