Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiksalar och gymnastikredskap, av förste gymnastikkonsulenten kapten Axel Berg von Linde och major Nils E. Hellsten - Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm, av major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTISKA C E N T R A L l N S T 1 T U T E T
Turnéns och frigymnastikens redskap.
De viktigaste av den tyska gymnastikens
redskap äro barr, räck, ringar och häst med
sadelbågar. Av dessa ingå numera barr och räck
relativt ofta även i det svenska
redskapsförrådet, under det att ringar och häst med
sadelbågar endast undantagsvis förekomma. De i
nedanstående redogörelse angivna måtten äro
de av Internationella Gymnastikförbundet för
tävlingar i frigymnastik fastställda (se pl. vid
Frigymnastik).
Barren består av två parallella stänger,
ställbara i höjd- och sidled. Vid tävlingar är
höjden 1,60 m, stängernas längd 3—3,40 m, inre
bredden mellan stängerna 42—46 cm.
Räcket är av stål och består av 2 stolpar,
förenade med en stång. Stolparna äro stagade.
Stången, som skall ha en genomskärning av
28—30 mm, är anbragt på en höjd av 2,40 m
över marken.
Ringarna äro upphängda i tåg i en
ställning. Upphängningspunkterna skola vara 5,50
m över marken, ringarnas höjd över marken
2,40—2,50 m. Ringarna äro gjorda av trä med
en genomskärning av 28 mm. Ringarnas inre
diameter skall vara 18 cm.
Häst med sadelbågar. Hästens längd
skall vara 1,80 m, höjden 1,10 m, bredden 35—37
cm. Bågarna, som äro av polerat trä, äro
anbragta på ett inbördes avstånd av 42 cm. De
skola sitta 12 cm över hästryggen. Den övre
vågräta delen är c:a 8 cm.
I det internationella tävlingsprogrammet i
tävlingsgymnastik ingår även hopp över häst.
Hästens längd är 1,80 m, höjden 1,30 m. Vid
hoppet användes en 10 cm hög språngbräda.
A. B. v. L.
GYMNASTISKA
CENTRALINSTITUTET I STOCKHOLM.
En institution med världsrykte.
Av major Nils E. Hellsten.
Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet,
G. C. I., Per Henrik Lings skapelse, kan
räkna sin tillblivelse från 5 maj 1813, då
Ling genom ett kungligt brev fick nådigt
uppdrag att inrätta ett gymnastiskt
institut i Stockholm. Plats erhölls i den gamla,
kronan tillhöriga Styckgjutaregården,
numera Hamngatan 19, där institutet ännu
(1940) är beläget. Först 1815
överlämnades emellertid gården i sin helhet.
De anslagna penningmedlen voro mycket
knappt tilltagna, varför de första lokalerna
liksom också de första redskapen blevo ytterligt
primitiva. För anskaffande av redskap fick
Ling 400 rdr banko. Beträffande övningssalarna
Bild 1. Gymnastiska Centralinstitutet omkring
1900.
må nämnas, att stora gymnastiksalen ännu 1816
saknade golv, inre tak och eldstad. Lokalerna
förblevo länge mycket skröpliga, och först 1863
beslöts en genomgripande om- och tillbyggnad,
som kompletterades 1895—96, efter vilken tid
endast mindre förbättringar vidtagits. Först 1938
beviljades medel till en arkitekttävlan om en
ny byggnad, avsedd att ligga nordost om och
intill Stadion.
Vad Ling avsåg med G. C. I.
Det första reglementet för G. C. I., som
helt byggde på Lings förslag, utfärdades
1814 och innehöll bl. a., att uppgiften
skulle vara att dana skickliga lärare
såväl för medborgare i allmänhet som för
»krigsståndet», att undervisning skulle
meddelas i gymnastik och därtill hörande
övningar, bl. a. fäktning på sabel och
värja, voltigering på levande häst och
simning, samt att ingen fick antagas till
»offentlig Lärare i Gymnastiken
någonstädes utan att vara försedd med ett af
Central-Institutets Föreståndare
utfärdadt Betyg».
Härav framgår tydligt, att vid G. C. I.
skulle utbildas lärare för alla medborgare,
civila som militära, och vidare, att där
skulle undervisas i både gymnastik och
idrott. Den motsättning mellan dessa
båda grenar, som senare uppstått och som
vållat så mycken skada såväl inom som
utom institutet, var P. H. Ling
fullständigt främmande. Hans avsikt var, att
G. C. I. skulle vara en kraftkälla för hela
folket.
Även om idrotten under en lång period
933
934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
