- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
959-960

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gång - Gång som kroppsövning, av Torsten Tegnér - Tävlings- och rekordstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÅNG

större erkännande som ett hjälpmedel till
kroppsutbildning och
konditionsuppdriv-ning. Alla framstående löpare gå mycket,
och många av dem finna stor behållning
i »sportgång», särskilt när det gäller
skul-der- och ryggmuskulaturens stärkande
och höftpartiets lösgörande.

Gångens »sportsliga egenvärde» ligger
framför allt däri, att den erbjuder en
förstklassig motion i oöverträffat enkla
och billiga men sällskapliga och
angenäma former för »gemene man» — ej
minst den till mogen ålder komne.
Tyngdpunkten i gångsporten ligger i de
längre — dock ej »överlånga» —
landsvägstävlingarna, vilka, då farten ej är på
långt när så uppdriven som vid
motsvarande löpningar, ha ett icke föraktligt
turistvärde. De tekniska och taktiska
problem, som härvid måste lösas, bidraga
till nöjet och välbefinnandet.

Uppfattningen om sportgångens
»onaturlighet», som särskilt tidigare var ganska
allmän, finner ingen genklang i några
gångarens förnimmelser. Han finner
förflyttningsarten fysiskt tilltalande och
psykiskt utpräglat välgörande. T- T-

TÄVLINGS- OCH
REKORDSTATISTIK.

Olympiska Spelen.

Gångtävlingar på bana förekommo vid alla
OS 1906—24. Vid OS i Amsterdam 1928 förekom
gång ej, men fr. o. m. OS i Los Angeles 1932
har gång åter upptagits i form av en tävling
50 000 m på landsväg.

I nedanstående statistik anges ej nationalitet
i fråga om oplacerade svenskar.

Aten 1906.

1 500 m: 1) G. Bonhag, U. S. A., 7m, 12,6s; 2) D.
Linden, Canada, 7.19,8; 3) K. Spetsiotis,
Grekland.

3 000 m: 1) G. Szantics, Ungern, 15m 13,2S;
2) H. Müller, Tyskland; 3) G. Saridakes,
Grekland.

London 1908.

3 500 m: 1) G. E. Larner, England, 14m 55s;
2) E. J. Webb, England, 15.07,4; 3) H. E. Kerr,
Australien, 15.43,4; — E. Rothman blev
oplacerad i finalen.

10 eng. mil: 1) G. E. Larner, England, lt 15m
57,4S; 2) E. J. Webb, England, 1.17.31; 3) E. A.
Spencer, England, 1.21.20,2. — E. Rothman
oplacerad.

Stockholm 1912.

10 000 m: 1) G. H. Goulding, Canada, 46m28,3s;

2) E. J. Webb, England, 46.50,4; 3) F. Altimani,
Italien, 47.37,6.

Antwerpen 1920.

3 000 m: 1) U. Frigerio, Italien, 13m 14,2s; 2) G.
Parker, Australien; 3) R. Remer, U. S. A.

10 000 m: 1) U. Frigerio, Italien, 48m 06,2S; 2) J.
Pearman, U. S. A.; 3) C. Green, England.

Paris 1924.

10 000 m: 1) U. Frigerio, Italien, 47m 49s; 2)
G. Goodwin, England; 3) C. Mc Master,
Sydafrika.

Los Angeles 1932.

50 000 m landsväg: 1) T. Green, England,
4t 50m 10s; 2) J. Dalinsj, Lettland, 4.57.20; 3) U.
Frigerio, Italien, 4.59.06.

Berlin 1936.

50 000 m landsväg: 1) H. Whitlock, England,
4t 30m 41,4s; 2) A. T. Schwab, Schweiz, 4.32.09,2;

3) A. Bubenko, Lettland, 4.32.42,2. — 5) E. Bruun,
Norge, 4.34.53,2; 11) E. Segerström 4.43.30,4. — G.
Grandin diskvalificerades, och D. Löf utgick.

Europamästerskap.

Sedan EM i fri idrott infördes 1934, har gång
50 000 m landsväg förekommit på programmet.
Enligt beslut 1938 kommer även 10 000 m på
bana att upptagas.

Turin 1934.

50 000 m landsväg: 1) J. Dalinsj, Lettland,
4t 49m 52,3s; 2) A. T. Schwab, Schweiz, 4.53.08;
3) E. Rivolta, Italien, 4.54.05,2.

Paris 1938.

50 000 m landsväg: 1) H. Whitlock, England,
4t41m50s; 2) H. Dill, Tyskland, 4.42.54; 3) E.
Bruun, Norge, 4.58.03. — 6) E. Segerström
4.58.03; Sune Carlsson utgick.

Svenska mästerskap.

Svenska mästerskapet i gång anordnades 1897
—1915 av Svenska Idrottsförbundet, och efter ett
längre uppehåll anordnas det från 1934 av
Svenska Gångförbundet.

Förkortningar: A. I. K. = Allmänna
Idrottsklubben, Stockholm; D. I. F. = Djurgårdens IF;
D. V.—G. = Distanssällskapet
Varberg—Göteborg; F. I. F. = Fredrikshofs IF; Goterna = IF
Goterna, Stockholm; IFK Gbg = IFK Göteborg;
IFK Krist. = IFK Kristinehamn; I. V. =
Idrottens Vänner, Göteborg; KIK Sport =
Kvinnliga IK Sport, Göteborg; LS = Lyckans
Soldater; Målarna = Stockholms Målares IK; S. G. U.
= Sveriges Goodtemplares Ungdomsförbunds
IF, Mjölby; Skogsuvarna = Skogsuvarnas IK,
Stockholm; Ö. I. S. = Örgryte IS.

959

Tryckt Vio 40

960

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free