Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäddfiske, av redaktör Nils Färnström - Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, av affärsföreståndare Olle Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄLLIVARE
det. Mothugg får man ej ge, förrän svälj
-ningsproceduren är avslutad, vilket
brukar ta lång tid, 2—10 min. Mothugget
får ej ansättas hårt utan mera som en
åtstramning av linan.
En något avvikande slantningsmetod är
huggslantning, då man, sedan gäddan tagit
betet, omedelbart ger mothugg i stället
för att låta den svälja. För att göra
mothugget effektivt har man försett
hugg-slanttacklet med trippelkrokar.
Mete.
En annan effektiv metod är vanligt
mete, varvid man använder metspö av
ordinär typ eller ev. ett kraftigt flugspö
med 25—30 m rev och flöte. För att ej
skada betesfisken (mindre mört, löja
o. s. v.) använder man ett kroktackel, på
vilket man kan sätta fast betet. Flera
sådana tackel ha konstruerats.
Snarning och ryckfiske.
Ett mycket spännande sätt att fiska
gädda är snarning och ryckfiske. Den
förra metoden, som har urgamla anor,
består däri, att man smyger sig på gäddan,
när den solar sig intill stränderna. Till
skillnad från många andra fiskar är
gäddan ej rädd för en snara, som föres
över den, så länge den ej kommer i
beröring med tråden, vilken bör vara av
metall. Med ett häftigt ryck lyfter man
den snarade fisken ur vattnet.
Ryckfisket tillgår så, att man pendlar
den med trippelkrok försedda reven ut
mot fisken, så att kroken i återrörelsen
föres mot fiskens huvud. När kroken
befinner sig intill fisken, söker man med
ett ryck fästa den i underkäken eller
gällocket. Metoden är dock icke att
rekommendera, då man lätt skadar fisken utan
att lyckas fästa den.
GÄLLIVARE —MALMBERGET
— KOSKULLSKULL E.
Av affärsföreståndare Olle Bergqvist.
De tre nära varandra vid
Riksgränsbanan liggande samhällena Gällivare,
Malmberget och Koskullskulle med
sammanlagt omkring 10 000 inv. bilda
tillsammans ett av Norrbottens idrottscentra.
Bild 2. En »rekordgädda» på 13,G kg, tagen på
spinn i Stockholms skärgård av disponent Ekberg.
Gällivare municipalsamhälle fick
sina första idrottssammanslutningar 1903
med IFK Gällivare och Gällivare
Skid-klubb. Riktig fart tog dock idrotten först
1914—15, då tävlingar i fri idrott
arrangerades på en provisorisk idrottsplats.
År 1916 bildades Gällivare Bollklubb.
Gällivare BK, som i B. Blomkvist, G.
Matsson och senare även B. Ryd hade goda ledare,
vann bl. a. i skidlöpning SM i lag på 10 km
för damer 1926 och 27 genom Hilda och
Hildegard Söderberg samt Ruth Hansson. I fri idrott
var stavhopparen Birger Andersson (senare i
Stockholm) den bäste. I övrigt bedrevs
brottning, tyngdlyftning och fotboll.
År 1929 bildades Gällivare IF, och 1936
sam-manslogos de två föreningarna under namnet
Gällivare SK (125 medl. 1940). Klubben, som
hör till de bästa i Norrbotten, har livaktiga
sektioner för fri idrott, skidsport, fotboll,
brottning och tyngdlyftning. För specialidrotter
finnas Gällivare Tennisklubb (st. 1936, 45 medl.),
Gällivare Gymnastikförening (st. 1933, 26 medl.)
samt Gällivare Skytteförening (st. 1901, 59 medl.).
Den första egentliga idrottsplatsen
invigdes 1920 och moderniserades 1936. På
973
974
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
