Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, av affärsföreståndare Olle Bergqvist - Gästrikland, av redaktör Erik Wickberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARDIN
Dundret (823 m ö. h.), vid vars fot
samhället ligger, har Gällivare SK och
Svenska Turistföreningen mycket besökta
sportstugor. År 1940 invigdes på
sluttningen en skidbacke (backrekord: B.
Rönnkvist 57,5 m). Från Dundrets topp
går en utmärkt störtloppsbana, där
tävlingar årligen arrangerats sedan 1921.
Även en mindre slalombana finnes.
Malmberget fick sin första
idrottsförening 1904. Då bildades Malmbergets
AIF, som fick stor anslutning bland de
för brottning och tyngdlyftning,
skidlöpning och fri idrott intresserade
gruvarbetarna.
Ären 1908—16 sökte sig många medlemmar
till den nybildade Godtemplarnas IF, men 1916
reorganiserades Malmbergets AIF och hör
sedan dess till Norrbottens ledande (223 medl.
1940) med framgångar framför allt i fotboll,
fri idrott och brottning.
I brottning vann J. Välima SM i bantamvikt
1919 och 20 men emigrerade 1922 till U. S. A.
Många goda brottare ha senare fostrats. I fri
idrott är Einar Nilsson, som senare (i D. I. F.)
blev en av Sveriges bästa kastare, det mest
bekanta namnet. På 1920-talet var A. Fransson
Norrbottens bäste sprinter och längdhoppare.
G. Tofte nådde 1940 god klass på medeldistans.
Fotbollslaget, som spelat i Malmfältsserien, har
vunnit denna 3 gånger och tagit DM 3
gånger.
Bland föreningens skidlöpare tillhörde A.
Forsmark på 1920-talet den svenska eliten.
Även Margit Franke nådde toppklassen.
Under 1930-talet hörde G. Berggren till
Sveriges bästa backhoppare (SM 1937 för Bodens
BK). Synnerligen lovande är backhopparen B.
Rönnkvist.
År 1928 bildades Malmbergets Arbetares IK
(212 medl. 1940), som anslöt sig till Arbetarnas
Idrottsförbund men 1936 ingick i
Riksidrottsförbundet. Föreningen har ett gott fotbollslag
och goda brottare samt hade några år egen
idrottsplats i det 4 km avlägsna Gällivare.
I samhället finnas vidare Malmbergets
Skytteförening (st. 1896, 211 medl. 1940),
Malmbergets Gymnastikförening (st. 1928, 105 medl.),
Malmbergets avdelning av S. G. U. (st. 1932,
35 medl.) samt tre skolföreningar.
Den gamla idrottsplatsen, som många
gånger förbättrats, ersattes 1939 med en
fullt modern.
I Koskullskulle gruvsamhälle,
som ligger 3 km från Malmberget, bedrevs
idrott sedan början av 1900-talet på
skjutbanan. Den nuvarande idrottsplatsen
togs i bruk 1922.
Koskullskulle AIF (st. 1919, 65 medl. 1940)
är en av Norrbottens bättre klubbar i fotboll,
gymnastik och skidlöpning. Sonja Olofsson
vann 1937 SM för damer på skidor 10 km, och
1938 hemfördes SM i lag på denna distans.
Vidare märkes Koskullskulle Skytteförening (st.
1911, 99 medl.).
Gärdin, E. Georg, flygare,
skidlöpare och skytt (f. 1891 10/io), överste vid
Flygvapnet, tog flygcertifikat 1919, satte
juni 1923 nytt svenskt höjdrekord på
Malmslätt med 7 400 m och flög okt. s. å.
Malmslätt—Paris utan mellanlandning.
April följ. år flög han Kiruna—Malmslätt
på 10115m.
Gärdin var åren kring 1920 en utmärkt
skidlöpare. Han var sålunda en av Sveriges bästa
budkavlelöpare och vann för Västerbottens
reg:te vid Nordiska Spelen 1917 (sammanslaget
med SM) andra budkavlesträckan
(Enköping-Mariefred över Mälarens is), 21m före
närmaste man. Ar 1918 blev han 19. man i
Holmenkollens 5-milslopp samt segrade såväl 1918
som 19 överlägset i riksfältskjutningen i
samband med SM på skidor. H. M.; S. L.
GÄSTRIKLAND.
Av redaktör Erik Wickberg.
Gästriklands tidigare idrottshistoria
sammanfaller i stora drag med Gävles.
Efter sekelskiftet började dock idrotten
erövra även landskapets övriga delar.
Redan 1901 stiftades sålunda i Sandviken
IK Stjärnan (Sandvikens AIK) och
Storviks IF, följda 1904 av Ockelbo IF, 1906
av Hedesunda IF samt 1908 av
Sandvikens GK. Numera finns en eller flera
idrottssammanslutningar inom varje
socken i distriktet.
Till de livligast omhuldade idrotterna
kring sekelskiftet hörde skidlöpningen,
vars popularitet ökades avsevärt genom
bildandet av det nu upplösta Gefleborgs
läns Skidlöpareförbund. Skididrotten har
numera sitt huvudsäte i distriktets västra
delar, där snö- och terrängförhållandena
äro särskilt gynnsamma.
Till de äldre idrotterna inom distriktet
höra även fotboll och fri idrott, och ej
minst i den förstnämnda spelade Gävle
åren kring sekelskiftet en viktig roll.
Snart spred sig fotbollsspelet, först till
Sandviken, som numera är landskapets
975
976
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
