- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
1071-1072

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handboll, av gymnastikkonsulent Ernst Eriksson - Modern handboll - Handbollsspelets värde som kroppsövning - Tävlingsstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN DBOLL

Handbollsspelet som
kroppsövning.

Handbollsspelets snabba utveckling är
till stor del beroende på att det är lätt
att lära och kan spelas av båda könen
redan från 15-årsåldern. Med sin
kombination av löpning och kast torde
handboll i fråga om allsidig utveckling av
kroppen knappast överträffas av något
annat bollspel. Bedrivet som tävlingsspel
är det emellertid ansträngande för både
hjärta och lungor och fordrar därför en
noggrann träning. Detta gäller i särskilt
hög grad för kvinnliga spelare.

Risken för skador är ganska stor vid
innehandboll. Det snabba spelet och de
korta, överraskande passningarna göra
fingerskador vanliga, särskilt om
tekniken är felaktig. Det hårda golvet gör, att
även fotleds- och knäskador ej äro
sällsynta. Vid utehandboll är risken för
skador betydligt mindre.

I allmänhet äro skador, ådragna i
handbollsspel, ganska ofarliga och förebyggas
bäst genom inlärandet av riktig teknik.
De i fotbollsspelet vanliga
målvaktsskadorna och skadorna av sparkar
förekomma ej.

TÄVLINGSSTATISTIK.

Olympiska Spel.

Handboll upptogs på programmet för OS
i Berlin 1936 och då i form av utomhusspel.
Endast 6 nationer anmälde lag, och dessa
indelades i två grupper, i vilka alla lag mötte
varandra. Gruppsegrarna möttes i finalen,
tvåorna spelade om tredje pris.

1) Tyskland, 2) Österrike, 3) Schweiz, 4)
Ungern, 5) Rumänien, 6) U. S. A.

Grupp A: 1) Tyskland, 2) Ungern, 3) U. S. A.

Grupp B: 1) Österrike, 2) Schweiz, 3)
Rumänien.

Final: Tyskland—Österrike 10—6.

Match om tredje pris: Schweiz—Ungern 10—5.

Tyskland: Körvers; Knautz, Bandholz; Keiter,
Brinkmann, Dascher; Herrmann, Theilig, Berthold,
Küngler, Fromm.

Tyskland och Österrike stodo i särklass.
Finalen, som spelades i ösregn på Stadion i
Berlin, vanns av Tyskland efter en hård kamp.

Världsmästerskap.

VM i inne- och utehandboll instiftades av
Internationella Handbollförbundet 1936 och an-

ordnades första gången 1938. Sedan handboll
strukits från programmet för OS 1940, beslöts
1938 på svenskt förslag, att VM i innehandboll
skall anordnas år på udda tal och i
utehandboll år på jämna tal. Åren 1939 och 40
anordnades dock inga VM.

1938 i Berlin, innehandboll.

Fyra länder deltogo. Tävlingen var
anordnad som serie, och speltiden var 2x10m.
Matcherna spelades i Deutschlandhalle och
samlade inalles nära 25 000 åskådare.

1) Tyskland, 2) Österrike, 3) Sverige, 4)
Danmark.

Tyskland—Danmark 11—3, Österrike—Sverige
5—4, Sverige—Danmark 2—1,
Tyskland—Österrike 5—4, Österrike—Danmark 7—2,
Tyskland-Sverige 7—2.

Sveriges lag gjorde en överraskande god
insats och visade trots spelarnas ovana vid den
stora planen (50x25 m) ett utmärkt spel,
särskilt i matchen mot Österrike.

Sverige (mot Tyskland): Å. Kallerdahl; Å.
Forslund, R. Nilsson; T. Andersson: G. A. Thorén,
S. Hjortsberg, S. Schönning: S. Äblad, T. Sjöberg,
Y. Lamberg. I matchen mot Österrike ersattes
Kallerdahl och Schönning av resp. A. RoMander och S.
Hultberg. Mot Danmark spelade E. Floberg i stället
för Schönning.

1938 i Berlin, utehandboll.

Tio länder deltogo. Tävlingen var en
cup-turnering med föromgångarna i olika tyska
städer. Slutomgången spelades i Berlins
Olympiastadion inför 30 000 åskådare.

1) Tyskland, 2) Schweiz, 3) Ungern, 4)
Sverige, 5) Rumänien, 6) Tjeckoslovakien.

Första omgången: Sverige—Holland 8—4;
Rumänien—Luxemburg 12—6. övriga lag stodo
över.

Andra omgången: Tyskland—Tjeckoslovakien
19—6; Ungern—Danmark 10—6; Schweiz—Polen
9—2; Sverige—Rumänien 7—6.

Semifinaler: Tyskland—Ungern 14—3; Schweiz
—Sverige 5—2.

Final: Tyskland—Schweiz 23—0.

Match om tredje pris: Ungern—Sverige 10—2.

Sverige, som spelade sina första två matcher
i Magdeburg, vann klart mot Holland tack
vare ett solitt försvarsspel och besegrade
följande dag Rumänien i en dramatisk match.
I matcherna mot Schweiz och Ungern
förlorade svenska laget på grund av dålig kondition.

I Sveriges lag spelade J. Nyberg: Å. Foralund, W.
Zimmermann: K. Bolander, T Andersson, C
Wad-mark; S. Hjortsberg, G. A. Thorén, T. Sjöberg, E.
Andersson, N. Nilsson. I matchen mot HoMand
spelade B. Pihl i st. f. Nilsson.

Svenska mästerskap.

SM i innehandboll instiftades 1932 och
spelas som cupturnering. Berättigade att deltaga
äro årets distriktsmästare (22 distrikt). T. o. m.
1939 har man spelat efter de svenska reglerna,
därefter enligt de internationella.

SM i utehandboll anordnas ej.

1075

1072

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free