Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock / 1097-1098 (1938-1946) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanström, Folke - Hantel - Hapgood, Edward - Harangi, Imre - Harbig, Rudolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hanström, Folke, skytt (f. 1893 12/7),
bankkamrer, medlem av Karlshamns
Skytteförening, blev förbundsmästare i
skolskjutning i Kalmar läns södra
Skytteförbund 1917 och 18 samt i Blekinge
Skytteförbund 1922, 29, 37 och 39.
Riksmedaljen i guld 1925.

Folke Hanström.

Hantel, av lågtyska Hantel, handtag
(eng. handle, dump hell eller [större] bar
hell, fr. haltere eller cloches-muettes),
kallas tyngd av metall, vanligen gjutjärn,
som användes dels i den fristående
gymnastiken för att öka svårighetsgraden,
dels i tyngdlyftning.

Hanteln, som vanligen väger 1—5 kg, består
av ett smalt, för handens grepp avpassat
mittparti, ofta försett med fjäderanordning, med
klotformiga eller tillplattade tyngder i ändarna.
För tyngdlyftning användas hantlar, bestående
av en lång mittelstång med större tyngder.

Hanteln var känd redan under antiken under
namnet halter och användes då dels vid
längdhopp och dels vid gymnastiska övningar
(-^-Halter). Senare föll användandet av
hantlar i glömska. Den förste, som åter omtalar
övningar med hantlar, är den franske
skriftställaren Rabelais, som i sin »Gargantua» (1534)
omnämner dem med uttrycklig hänvisning till
den forngrekiska halteren. Omkring 1800 synas
hantlar åter ha kommit i allmännare bruk.
Sålunda skildrar J. Strutt i sin »Sports and
pastimes of the people of England» (1801)
hantelövningar, »ringing of the dump bells». Guts
Muths liksom något senare Jahn upptog
hantelövningar i sin gymnastik, och dessa ha
senare spelat en viss roll i den tyska
gymnastiken. Märkligt nog har man under årtionden i
Tyskland fört en strid om ordet hantels genus:
såväl der, die som das Hantel förekomma i
den gymnastiska litteraturen. — I Frankrike
har hantel, haltère, kommit att ingå i
beteckningen på tyngdlyftning, poids et haltères.

Hapgood [hä’pgod], Edward, engelsk
fotbollsspelare (f. 1909), debuterade
våren 1928 som ligaspelare i Arsenal och
har sedan 1929 varit ordinarie
vänsterback i klubbens representationslag, för
vilket han sedan 1930 är kapten. Åren
1930 och 36 spelade han i det lag, som
vann finalen om Engelska Cupen. Han har
spelat 30 landskamper för England, därav
13 mot de brittiska länderna och 17 mot
övriga europeiska landslag. Hapgood,
som är ovanligt snabb och har en
utomordentligt ren stöt på bollen, räknas som
en av världens bästa backspelare. P- B.


Harangi, Imre, ungersk boxare (f.
1913), blev vid EM 1934 i Budapest tvåa
i lättvikt och vann i samma klass vid OS
i Berlin 1936 guldmedaljen, närmast följd
av estländaren Stepulov och svensken
Erik Ågren. Av den sistnämnde
besegrades han i EM 1937. Han deltog även s. å.
som lättviktare i Europalagets turné i
Amerika. Harangi är en typisk fighter
med stor slagkraft och ettrig
forceringsstil. P B.

Harbig [ha’rbich], Rudolf, tysk löpare
(f. 1913 8/11), anställd vid gasverket i
Dresden, började tävla 1932 som
handbollsspelare och långdistanslöpare men
specialiserade sig efter en seger på 800 m
vid »den okände idrottsmannens dag»
1934 på 400 och 800 m.

Harbig vann 1936 tyska mästerskapet på 800
m på lm 54,is, deltog på samma sträcka i OS
1936 men blev utslagen samt vann tyska
mästerskapet även 1937—40. I landskamper mot
Sverige har han vunnit 400 och 800 m och
tillhört det segrande stafettlaget på 4x 400 m
1937, 38 och 40. Han vann även 800 m i
landskampen mot U.S. A. 1938.

År 1939 var Harbigs bästa. Han visade
sig då vara den främste löpare på 400 och
800 m, som någonsin funnits. Han
pressade tyska rekordet på 800 m flera gånger
och satte slutligen vid landskampen mot
Italien i Milano världsrekord med lm 46,os.
Någon tid senare satte han i Frankfurt
a. M. nytt världsrekord även på 400 m
med 46,os. Vid båda tillfällena hade
Harbig italienaren M. Lanzi som »draghjälp».
Sina enda nederlag, sedan han nått toppen,
led Harbig vid landskampen mot U. S. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>