Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastighetsåkning på skridsko, av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo - Tävlingsregler - Teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTIGHETSÅKNING PÅ SKRIDSKO
start bör ha en längd av minst 300 m, en inre
radie av minst 24 m och en banbredd av minst
10 m.
Internationella tävlingar få endast (utom vid
nedan nämnt undantag) anordnas på följande
distanser: 500, 1 000 och 1500 m (s. k. korta
sträckor), 3 000, 5 000 och 10 000 m (s. k. långa
sträckor).
Prisbedömning kan ske antingen på varje
särskild sträcka eller också gemensamt för
flera distanser.
Även tävlingar på mer än 10 000 m kunna
arrangeras men behöva ej anordnas på bana
av vanlig typ.
Distanser och lottning.
Tävlingarna om VM och EM äga rum på två
dagar vardera.
Vid VM för herrar tävlas första dagen på
500 och 5 000 m, andra dagen på 1 500 och 10 000
m. Vid EM för herrar tävlas första dagen på
500 och 3 000 m, andra dagen på 1500 och
5 000 m.
Vid VM för damer tävlas första dagen på 500
och 3 000 m, andra dagen på 1 500 och 5 000 m.
Tävlingar på dubbelbana ske parvis.
Vid tävlan på enskilda distanser bestämmas
startnumren genom lottning, och de tävlande
sammanparas i ordningsföljd efter startnumren
(alltså 1 och 2 åka i par, 3 och 4, etc.).
Om en tävling äger rum på 2 eller 3
distanser med gemensam prisbedömning, sker
lottning för parens sammansättning endast för den
första distansen. Sedan första distansen åkts,
åka de två bästa på denna i par på nästa
sträcka, de två därnäst bästa i par, etc.
Vid tävling på fyra distanser med gemensam
prisbedömning lottas startnummer för första
korta och första långa distansen. De två bästa
på första korta, resp. långa sträckan åka
därefter i par på andra korta, resp. långa
sträckan, de två näst bästa i par, etc.
Om antalet tävlande är udda, åker i första
omgången den med högsta numret ensam och
sist, i andra omgången den, som i första nått
sämsta tiden.
Om 10 000 m ingår i tävlingen, starta de 10
bästa från tidigare långa distans först, och
ordningsföljden av dessa par lottas särskilt.
Vid starten bestämmes för varje par genom
lottdragning vem som skall starta på inner-,
resp. ytterbana.
Utdrag ur tävlingsreglerna.
All åkning sker åt vänster, d. v. s. med
vänster axel åt banans innerkant.
De tävlande åka vartannat varv på inner-,
vartannat på ytterbana (på 500 m halva
sträckan på inner-, resp. ytterbana). Övergång från
inner- till ytterbana sker på den långsida, som
är belägen mitt emot målet (bortre långsidan).
Vid växling från inner- till ytterbana bär den
åkare ansvaret för en ev. sammanstötning, som
kommer från innerbana. (Han skall alltså väja,
ev. vänta, om båda åkarna nå »korsningslinjen»
samtidigt.)
Om skiljedomaren fastställer, att en åkare
hindrat en annan, diskvalificeras den felande
på ifrågavarande distans. Om förseelsen varit
avsiktlig, uteslutes den felande även från
vidare deltagande i tävlingen.
Starten sker med skott efter lystringsorden
»På edra platser» — »Färdiga».
Tid tages med tre klockor på varje tävlande.
Visa två klockor samma tid, gäller denna, visa
alla klockorna olika tid, gäller den mellersta.
Ledaren för tidtagningen skall avläsa klockorna.
Tidtagarna skola vid starten stå bakom —
och med ryggen vänd mot — de tävlande.
Poängberäkning.
I VM och EM är den segrare, som vunnit 3
distanser. Om flera tävlande uppnått bästa
tiden på en distans, anses samtliga dessa som
segrare på denna.
Om ingen deltagare eller flera tävlande ha
vunnit 3 distanser, är den segrare, som fullföljt
alla sträckorna och som nått lägsta
poäng-suftima. Har en tävlande diskvalificerats på en
sträcka, förlorar han rätt till mästerskapet, även
om han vunnit övriga 3 sträckor.
Som poäng räknas vid 500 m antalet uppnådda
sekunder, vid 1 000 m hälften, vid 1 500 m
tredjedelen, vid 3 000 m sjättedelen, vid 5 000 m
tiondelen, vid 10 000 m tjugondelen av antalet
använda sekunder.
TEKNIK.
Ehuru olikheter i kroppsbyggnad, längd
och vikt hos olika löpare inbjuda till
olika stilar, gälla vissa allmänna tekniska
regler för hastighetsåkning. De
viktigaste av dessa röra skridskons isättning
på isen, »avsparken», och benets
framförande till nästa skär samt
tyngdpunktens placering.
Kroppstyngdpunkten skall befinna sig rakt
över skridskon.
Huvudprincipen är, att
kroppstyngdpunkten skall placeras lodrätt över
skridskon eller det för ögonblicket arbetande
benet. Skäret har tre olika faser: vid ett
skär på höger skridsko framåt—utåt
sättes skridskon först ned med höger kant,
den yttre, mot isen, glider därpå helt flat
och föres slutligen över på vänster kant,
den inre. Skäret är därmed avslutat, och
vänster ben avlöser. Detta har hittills
hängt löst böjt men föres nu framåt tätt
förbi höger fot och sättes i isen till
vänster om och framför denna, i 10—15° vinkel
1149
1155 1149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
