Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellas, av redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLAS
medan 1930-talets ende sprinter av klass var
P. Edfeldt. Under glansåren 1918—25 vann
Hellas 12 SM i individuella sprinterlopp eller
stafetter.
Även på medel- och långdistans har Hellas
haft många goda löpare, främst H.
Jonsson-Kälarne, som 1936 representerade klubben, B.
Hellström, senare i Brandkårens IK, E.
Pettersson, K. Lagerqvist, S. Holmin och B.
Hallman. De främsta i häcklöpning ha varit G.
Lindström, S. Lundgren (sedermera tränare i
Danmark) och J. Lindahl, i hopp M. Nilsson,
klubbens förste svenske mästare (i stav 1915),
Bertil och Lennart Nilsson, B. Gate och N.
Bergström, varjämte W. Pettersson-Björneman,
S. Runström och Tage Ericson under studieåren
representerade klubben. I kast ha F. Acke, S.
Norrby, W. Rahmqvist, F. Strömer, H. Willny,
S. Nordström och L. Atterwall, vilken senare
1940 ingick i klubben, varit de mest kända. I
mångkamp tävlade L. Dahlgren 1936—37 för
Hellas.
Speciell vikt har lagts vid
propagandatävlingar. Hellas vann sålunda Allsvenska serien
1925 och 27—33, Svenska Dagbladets
stafettlön-ning 1933—38, Stadslöpningen i Stockholm 1933
och 36 samt segrade i Fria Idrottens Dag
1934—37 och i Stockholmspropagandan 1934—39.
Näst fri idrott är simning den gren,
i vilken Hellas haft de största
framgångarna med bl. a. 30 SM (t. o. m. 1940),
därav SM i vattenpolo 1934, samt seger i
20-mannasimningen 1935 och 37.
Den första stjärnan var T. Henning, men
denne övergick 1911 till SK Neptun, och först
under 1920-talet nådde Hellas toppklassen. De
främsta simmarna ha varit G. Werner, O.
Trolle, E. Lundahl, E. Jernström, G.
Svensson-Sollermark, T. Wissnell, Curt Atterday och
P. O. Ohlsson, vilka alla vunnit SM. I hopp
ha K. Sjöberg, A. Hellkvist och E. Ahnström
varit de främsta.
Gymnastik och handboll.
I gymnastik hade Hellas åren
kring 1920 en av Stockholms bästa
uppvisningstrupper, som under N. Carlssons
ledning firade stora triumfer. Fyra man
ur truppen deltogo i Sveriges segrande
trupp vid OS 1920. Under senare år har
huvudsakligen motions- och
träningsgymnastik bedrivits.
Handboll upptogs 1930, och SM
hemfördes 1936 och 37. I Allsvenska
serien deltog Hellas 1934—39, då laget
nedflyttades till Östsvenska serien, som vanns
1940, varefter laget åter uppflyttades i
Allsvenska serien.
Bäste spelare är målvakten Arne Karlsson,
som spelat i landslaget.
Skidåkning och orientering.
Skidsektionen startade på allvar
1914 men trädde först i mitten av
1930-talet i förgrunden. Från denna tid har
Hellas totalt dominerat längdlöpningen i
Stockholm och vann som första
Stockholmsklubb SM i lag: på 50 km 1940.
I detta lag startade Clarence Atterday, som
nått »norrländsk» klass och flera gånger
kvalificerat sig för landslaget, samt S. Lundström
och E. Kusén.
Orienteringslöpning upptogs i
Hellas 1918, tidigare än i någon annan
civil klubb. På Hellas’ initiativ infördes
budkavlelöpning till fots 1921, i vilken
gren klubben vann SM 1940.
Bland klubbens elitorienterare märkas
särskilt G. Franzén, E. Ålander, E. Åkerlind, B.
Nordenfelt, S. Hedenström, H. Thorsson, Å.
Ivarsson, L. Åkerlind och E. Sjölander.
Tennis upptogs på allvar 1925. Från 1938
har tävlingssporten ägnats större
uppmärksamhet, och särskilt i juniortävlingar ha
framgångar nåtts. T. Johansson vann sålunda SM
för juniorer 1939.
Skridskoåkning och fäktning ha
under kortare perioder utövats. I
sabelfäkt-ning vann Hellas SM 1925 genom H. Lindau.
Flitig tävlingsarrangör.
Hellas har under årens lopp arrangerat
många stora tävlingar. Bland dessa
märkas 20-mannasimningen (årligen 1920—34
i Centralbadet, därefter i Sportpalatset),
Flatenloppen på skidor 1936 och 37,
Stockholmspropagandan i fri idrott 1934 och
35 (därefter övertagen av Stockholms
Idrottsförbund) samt U. S. A.-spel på
Stadion 1933 och 34. Senare ha klubbens
stortävlingar i fri idrott arrangerats
gemensamt med IK Mode, IK Göta o. a. klubbar.
Redan vid det officiella 10-årsjubileet var
klubben med 750 medlemmar en av Sveriges
största samt har sedan dess i allmänhet varit
störst av landets civila klubbar. År 1940 var
medlemsantalet 1250, trots att endast manliga
medlemmar kunna vinna inträde.
Ungdomsavdelningen, landets första, bildades 1913.
Klubbdräkten är i fri idrott helgrön med
gult H, i handboll grön tröja och vita byxor.
Hellas har alltid haft ett stort antal goda
ledare, bland vilka framför allt märkas E.
Olofsson, E. Åhlander, E. Lundqvist, O. Ericsson, S.
Wallbom, B. Nordenfelt, E. Asperyd samt
bröderna B. och G. Malm.
Sedan 1916 utkommer Hellasbladet, som
under en följd av år utkom en gång i månaden,
senare med 2—4 nummer om året.
1200 1198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
