Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hinderlöpning, av redaktör Sven Lindhagen - Historik - Tävlingsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINDERLÖPNING
Bild 3. Från finalen vid OS i Amsterdam 1928. O. Andersen, Finland, leder före segraren, T.
Loukola, Finland, M. Dalton, U. S. A., P. Nurmi och N. Eklöf (nr 844). Hindren hade då ännu
ej den nu brukliga formen (jfr Fri idrott, pl. 3).
bana. Segrare blev J. Ternström, Gefle IF,
9m 49,8S; 2) O. Odencrants, Uppsala Studenters
IF, 9.52; 3) A. Klingborg, Södermalms IK, 9.52,2.
— 7 man startade.
Hinderlöpning — vanligen löpt i »åtta»
— förekom sparsamt vid tävlingar i
Sverige de följande åren.
Vattengrav infördes vid Svenska
Spelen 1916 och förekom även vid
Göteborgsspelen 1923. Ej heller nu hade de svenska
deltagarna någon egentlig specialträning,
och segrare blev E. Katz, Finland.
Under 1930-talet stegrades i Sverige
intresset för hinderlöpning, och grenen
upptogs — trots tyskt motstånd — på
programmet för landskampen Sverige—
Tyskland 1934. Till denna tävling hade
flera svenskar specialtränat. Sverige
vann dubbelseger genom E. Larsson,
Uppsala IF, och H. Ekman,
Fredriks-hofs IF.
Hinderlöpning infördes på svenska
mästerskapsprogrammet 1936, första året
dock utan vattengrav. Flera specialister
ha sedan dess framträtt, av vilka L.
Larsson, IFK Lidingö, vunnit samtliga SM
och innehaft alla svenska rekord till sept.
1940, då N. Ollander, Matteus-Pojkarna,
två gånger förbättrade rekordet.
Tävlingsregler.
De svenska och internationella
tävlingsreglerna för hinderlöpning äro ej
likalydande.
Medan de svenska reglerna fixerat
distansen till 3 000 m1 och hindrens antal
till 37 (av vilka vattengraven skall
passeras en gång per varv), ha de
internationella reglerna ej fastslagit distansens längd
utan nämna blott, att antalet hinder per
400 m skall vara 5, därav 1 vattengrav.
Internationella Idrottsförbundet har
dock för OS och EM fastslagit, att
distansen skall vara 3 000 m. Antalet hinder är
vid dessa tävlingar 37, medan de vid en
del andra internationella tävlingar
stundom äro 35 eller 36.
På grund av de ej fullt säkra
bestämmelserna godkännas ej världsrekord i
hinderlöpning.
1 Hinderlopp på 1 500 m prövades 1940.
1251
1256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
