- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
15-16

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, Thure - Holmdahl, David Edvard - Holmenkollbacken - Holmenkollmedaljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOLMDAHL

Holmenkollbacken på 1890-talet.

1937 v. ordf.). Han var den ledande i
revideringen av skjutprogrammet 1925
och en av initiativtagarna till Svenska
Avdelningen av Internationella Skytte
Unionen samt dess förste sekr. 1911—13.

Som skytt koncentrerar sig Holmberg
mera på avtrycket än på skjutställningar
och fattar ovanligt långt tillbaka med
vänstra handen. Som ledare har han
varit en av skytterörelsens främsta.

Holmberg har behandlat skyttet i populära
och tekniska artiklar i dagspress, fackorgan
och andra publikationer. K. A. L.

Holmdahl, David Edvard,
idrottsledare (f. 1887 30/3), professor i anatomi
vid Uppsala univ., har nedlagt ett
förtjänstfullt arbete inom den akademiska
idrotten. Han har varit ordf. i Uppsala
Studenters IF 1935—39 och i Sveriges
Akademiska Idrottsförbund sedan 1935.

Han är medl. av redaktionskommittén för
Nordisk Familjeboks Sportlexikon. A. S-n.

Holmenkollbacken, världens mest
berömda skidbacke, 10 km n. v. om Oslo,
anlades 1891—92 och togs sistnämnda år
första gången i bruk vid Föreningen til
Ski-Idrettens Fremmes stora tävlingar,
som tidigare anordnats i Husebybacken
närmare staden.

Hopplängderna under de första åren höllo
sig omkring 20 m med 22,5 m som längsta hopp.
Svängplanet låg på en liten sjö,
Besseruds-t jernet.

Backen har under årens lopp ombyggts flera
gånger. Den första konstgjorda överbacken
tillkom 1910 och var endast 2 m hög samt av
sten. År 1913 byggdes det första trätornet, som
var 9,50 m högt. Detta störtade samman dagen
efter 1927 års tävling. Det nya tornet var 19 m
högt med tre avsatser. Holmenkollen tillhörde
aldrig under dessa år kategorien storbackar.
Man kunde hoppa längre i andra backar, men
det fanns ingen, för vilken de aktiva hopparna
hade sådan respekt. Backen var konstruerad
så, att den gav ett högt sväv, samtidigt som
underbackens profil fordrade en verklig
kraftansträngning och koncentration i nedslaget och
därför var svår att stå i. Ären 1938—40 byggdes
ett betongtorn på 37 m, vilket fullständigt
ändrade backens karaktär. Den tillåter nu hopp på
c:a 73 m. Åskådarläktarna, som tidigare varit
av trä, skola enligt en ny plan byggas i betong.
Sedan 1932 har Besserudstjernet varit torrlagd,
varigenom hela nivåskillnaden utnyttjats.

För att ge Holmenkollbacken karaktär av
neutral tävlingsplats har man aldrig upplåtit
den för träning.

Backrekord i Holmenkollen ha satts av:

1892 A. Ustvedt 22,0 m; 1895 N. Lunde 22,5 m;
1896 C. Aall 24,5 m; 1897 M. Hansen 25,5 m; 1900
H. Lindboe 28,0 m; 1902 R. Gjölme 29,5 m; 1907
Flera hoppare 30,0 m; 1909 L. Berg 31,0 m; 1911
Flera hoppare 33,0 m; 1914 C. Haave, E.
Gar-berg och O. Grimsby 35,0 m; 1917 I. Roll och
J. G. Helland 37,5 m; 1918 J. Henriksen 42,0 m;
1922 J. T. Thams 46,0 m; 1928 A. Andersen 48,0
m; 1929 A. Smedsrud 50,0 m; 1930 O. Ulland 50,5
m, K. Kobberstad 51,0 m, R. Andersen 52,0 m;
1938 T. Gundersen 54,5 m; 1939 S. Selånger
(Sverige), K. Walberg och O. Moon 62,0 m; 1940 J.
Östby 68,0 m och K. Skjæveland 68,5 m. P. C. A.

Holmenkollmedaljen, norsk skidsports
högsta utmärkelse, instiftad 1895, utdelas
av Föreningen til Ski-Idrettens Fremme
i Oslo för särskilt framstående prestation
i Holmenkolltävlingarna, dock »endast när
en skidlöpare under längre tid har visat
framstående aktiv skicklighet».
Holmenkollmedaljen har samma motiv som
föreningens märke (»Birkebeineren»), är
tillverkad i guld och bäres i band i de
norska färgerna.

Tre gånger har Holmenkollmedaljen
tilldelats framstående ledare: Hans Horn, ordf. 1908
—12 i Föreningen til Ski-Idrettens Fremme,
14—18 i Norges Skiforbund och 14—24 i
Internationella Skidkommissionen (1918); Einar
Lindboe, ordf. 1917—21 i Föreningen til
Ski-Idrettens Fremme och 22—27 i Norggs
Skiforbund (1927); Johan R. Henriksen, som under

15

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free