Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmenkollmedaljen - Holmenkollstafetten - Holmenkolltävlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMENKOLLTÄVL1NGARNA
många år fungerat som banchef vid
Holmen-kolltävlingarna (1938). Ar 1928 tillerkändes
medaljen bröderna Torjus och Mikkel
Hemmest-veidt, som på 1880-talet dominerat norsk
skid-sport. Endast en gång har
medaljen utdelats till en
icke norrman, Sven
Selånger, Sverige, 1939.
Medaljen har tilldelats
följande personer: 1895 V.
Thorn; 1897 Asbjörn
Nils-sen; 1899 P. Braaten och
R. Pehrson; 1901 A.
Ref-stad; 1903 K. Hoveisen;
1904 H. Smith; 1905 J.
Holmen; 1907 P. Bakken;
1908 E. Kristiansen; 1909
T. Hansen; 1910 Lauritz
Bergendahl; 1911 O.
Tången och K. Holst; 1912 O.
Bjaaland; 1914 J.
Kristof-fersen; 1915 E. Mellesmo
och S. Östbye; 1916 L.
Högvold; 1918 Jörgen
Hansen och H. Horn; 1919
T. Haug och O. Aasen;
1924 J. Gröttumsbraaten
och H. Ökern; 1925 E.
Landvik; 1926 J. T. Thams; 1927 E. F. Lindboe
och H. Haakonsen; 1928 T. och M.
Hemmest-veidt; 1930 H. Vinjarengen och O. Stenen; 1934
O. Hagen; 1935 A. Rustadstuen; 1937 O.
Hoffs-bakken, B. Ruud och M. P. Vangli; 1938 Reidar
Andersen och J. R. Henriksen; 1939 S. Selånger,
Lars Bergendahl och T. Brodahl; 1940 O.
Gjös-lien och A. Ryen. P. C. A.
Holmenkollstafetten, den norska
motsvarigheten till Svenska Dagbladets
Stafett, anordnas sedan 1923 av Tjalve med
start och mål på Bislets idrottsplats. Ären
1923—27 tävlade 10-mannalag på 12 000
m, sedan 1928 15-mannalag på 18 055 m.
Loppet blev särskilt efter övergången till
15-mannalag mycket populärt, och 1939
deltogo 115 lag med 1 725 löpare, indelade
i 8 klasser.
Banan, som går på Oslos gator och de två
huvudvägarna till och från Holmenkollen, är
delvis mycket backig och ställer stora krav på
specialträning i upp- och utförslöpning.
Utländska lag äro därför något handikappade.
Segrare i elitklassen, som sedan 1931 varit
öppen för utländska lag, ha varit: 1928 Tjalve
53m 20s; 1929 Lillehammer 52.22; 1930 BUL 52.21;
1931 Tjalve 51.58,4; 1932 Örgryte, Göteborg, 52.26;
1933 Ready 51.28; 1934 Viking 51.13; 1935 Ready
50.43; 1936 Oslo Turnforening 50.46; 1937 ingen
tävling: 1938 Oslo Turnforening 49.53; 1939 Ready
50.19; 1940 ingen tävling. Ar 1938 blev Mode
trea och 1939 Matteus-Pojkarna tvåa. P. C. A.
[-HOLMENKOLLTÄVLING-ARNA.-]
{+HOLMENKOLLTÄVLING-
ARNA.+}
Världens främsta skidevenemang.
Av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo.
Kap. Tävlingsstatistik tills. m. redaktör Sven
Lindhagen.
Holmenkollrennene, världens första och
största internationella skidtävlingar, ha
sedan 1892 årl. (utom 1941) anordnats
veckan före första söndagen i mars vid
Holmenkollen och Frognersetra n. v. om
Oslo. Tävlingarna arrangeras av
Föreningen til Ski-Idrettens Fremme, som
tidigare anordnat ->Husebyrennene.
Holmenkolltävlingarna fingo redan från
början karaktären av en folkfest, och
Holmenkolldagen, då den stora
hopptävlingen äger rum, har blivit en Norges
andra nationaldag.
Från 1893 anordnades den stora
backtävlingen på en måndag, som i många år i
Oslo var fridag vid både skolor och fabriker.
Detta beslut, som motiverades bl. a. med
kyrkliga hänsyn, framkallade då en lika häftig
strid som när man senare (1926) beslöt att åter
förlägga Holmenkolldagen till söndag.
Redan 1894 var åskådarantalet uppe i 15000,
och detta ökades avsevärt, sedan man 1898 fått
en elektrisk bana ända upp till skidbacken.
Vid första FIS-tävlingen 1930 sattes
publikrekord med 60 000, och denna siffra hade 1940
ökats till 70 000, en i betraktande av Oslos
relativt ringa befolkning ovanligt hög siffra.
Programmet har växlat (se
Tävlingsstatistik, sp. 19—28) men har dock sedan
1900 alltid omfattat längdlöpning 50 km
och kombinerad tävlan. Under det att
start och mål för längdlöpningarna t. o. m.
1921 voro förlagda till Holmenkollbacken,
flyttades de 1922 till Frognersetra
(Ski-museet) för att från 1938 delvis (50 km
och stafettlöpningen) flyttas tillbaka till
Holmenkollbacken.
Holmenkolltävlingarnas höjdpunkt,
backhoppningsdagen, är en folkfest av
samma typ som Derbydagen i Epsom
eller en Grand Prix-söndag i Bois de
Boulogne. Holmenkollen är då samtidigt
mötesplatsen för en kosmopolitisk publik
och för världens bästa skidlöpare men
framför allt skådeplatsen för norska
folkets stora vårfest, som firas i glad
karnevalsstämning i en högst egenartad och
17
18
[-Holmenkoll-medaljen.-]
{+Holmenkoll-
medaljen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
