- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
87-88

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häcklöpning - Häcklöpning som kroppsövning, av leg. läkaren Theodor Julén - Tävlings- och rekordstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄCKLÖPNING

Även för kvinnor och flickor får
häcklöpning på kort distans och med låga
häckar anses vara en lämplig, estetiskt
tilltalande och för den växande
kvinnokroppen utvecklande idrottsgren.

Häcklöpning 400 m är ett
synnerligen krävande lopp, som ställer stora
krav på hjärta och andningsapparat,
varför det absolut ej lämpar sig för
ungdom under 19 år. Muskelarbetet är
mycket allsidigt och visar ett mellanting
mellan slät- och häcklöpning 110 m. På-

frestningen på ligament och ledkapslar
är mindre än i häcklöpning 110 m.

Skador vid häcklöpning.

För den vältränade äro skador vid
häcklöpning ganska sällsynta. De
vanligaste äro kontusioner eller skador vid
slag mot häckarna eller vid fall. På grund
av den noggranna smidighetsträning en
häcklöpare måste underkasta sig äro
muskelbristningar och -sträckningar
ganska ovanliga. Th.J.

TÄVLINGS- OCH REKORDSTATISTIK.

Olympiska Spelen.

Häcklöpning upptogs redan vid de första
OS 1896, varvid dock endast 110 m förekom.
Vid OS 1900 utökades programmet och
omfattade även 200 och 400 m, vilka sträckor
även förekommo vid OS 1904. Därefter har
200 m aldrig förekommit vid OS. Även 400
m-distansen uteslöts 1906 och 1912, men från
och med 1920 har programmet alltid upptagit
110 och 400 m.

I fråga om utslagna svenskar anges ej
nationalitet i nedanstående statistik.

1896 i Aten.

110 m (8 startande från 5 nationer): 1) T. P.
Curtis, U.S. A., 17,69; 2) G. Goulding, England.
Endast dessa två startade i finalen.

1900 i Paris.

110 m: 1) A. C. Kraenzlein, U. S. A., 15,4s;
2) J. McClain, U. S. A.; 3) F. G. Maloney,
U. S. A.

200 m: 1) A. C. Kraenzlein, U. S. A., 25,4s;
2) N. G. Pritchard, Indien; 3) J. W. B.
Tewks-bury, U. S. A.
400 m: 1) J. W. B. Tewksbury, U. S. A., 57,6s;

2) H. Tauzin, Frankrike, 5 m efter; 3) G. W.
Orton, U. S. A.

1904 i S : t Louis.

110 m: 1) F. W. Schule, U. S. A., 16s; 2) F.
Schindeler, U.S. A.; 3) L. Ashburner, U. S. A.

200 m: 1) H. L. Hillman, U. S. A., 24,6s; 2) F.
Castleman, U. S. A.; 3) G. C. Poage, U. S. A.

400 m (76,2 cm häckar användes): 1) H. L.
Hillman, U. S. A., 53s; 2) F. Waller, U.S. A.;

3) G. C. Poage, U. S. A.

1906 i Aten.

110 m (15 startande från 9 nationer): 1) R.
G. Leavitt, U. S. A., 16,2s; 2) A. H. Healy,
Australien; 3) V. Dunker, Sydafrika; 4) H. Friend,
U. S. A. — A. Ljung blev trea i sitt försöksheat.

1908 i London.
110 m (25 startande från 10 nationer): 1) F.
Smithson, U. S. A., 15s; 2) J. C. Garrels, U. S. A.,
4,5 m efter; 3) A. B. Shaw. U.S. A.; 4) W. M.
Rand, U. S. A. — O. Lemming samt W. Blystad,
No., föllo och utgingo i sina försöksheat, O.
Gut-tormsen, No., blev utslagen.

400 m (15 startande från 6 nationer): 1) C.
Bacon, U. S. A., 55s; 2) H. L. Hillman, U. S. A.,
2 m efter; 3) L. F. Treemer, England; 4) L.
A. Burton, England. — Inga skandinaver
startade. Båda häckloppen gingo på gräs.

1912 i Stockholm.
110 m (21 startande från 9 nationer): 1) F. W.
Kelly, U.S. A., 15, ls; 2) J. Wendell, U. S. A.,
15,2; 3) M. W. Hawkins, U. S. A., 15,3; 4) J. R.
Case, U.S. A.; 5) K. Powell, England. J. P.
Nicholson, U. S. A., föll och utgick. — Inga
svenskar startade. F. R. Bie, No., nådde 16,2 i
sitt försöksheat men blev utslagen i
semifinalen; W. Wickholm, Fi., hade 16,6 i försöksheatet
och utslogs i semifinalen.

1920 i Antwerpen.
110 m: 1) E. J. Thomson, Canada, 14,8s; 2) H.
Barron, U. S. A., 2,5 m efter; 3) F. Murray,
U. S. A.; 4) H. Wilson, Nya Zeeland; 5) W. Smith,
U. S. A.; 6) C. A. Christiernsson, Sverige. — G.
Lindström och G. Holmér blevo utslagna i
försöken; G. Hultin blev fyra i semifinalen, där
H. Thorsen, Da., även utslogs. På svenskarna
noterades ej tider.

400 m: 1) F. Loomis, U. S. A., 54s; 2) J. Norton,
U.S. A., 3 m efter; 3) A. Desch’, U. S. A., 4 m
efter; 4) G. André, Frankrike, 4,5 m efter; 5) C.
A. Christiernsson, Sverige, 7 m efter; 6) C.
Daggs, U. S. A., 15 m efter. — G. Lindström
samt W. Wickholm, Fi., blevo utslagna i
försöken; G. Bladin blev femma i semifinalen, i
vilken även E. Wilén, Fi., blev utslagen.

1924 i Paris.
110 m (27 startande från 15 nationer): 1) D.
C. Kinsey, U. S. A., 15s; 2) S. Atkinson, Syd-

73

88

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free