Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häcklöpning - Tävlings- och rekordstatistik - Häckner, Yngve - Hägg, Gunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄCKNER
Svenska rekord.
Häcklöpning förekom i Sverige t. o. m. 1913
blott på 110 m. 1914 infördes 400 m, medan
200 m vid enstaka tillfällen löpts under
1930-talet för att först 1939 upptagas på
rekordtabellen och från 1940 bli upptaget på DM. På
110 m användes t. o. m. 1910 häckar av 1 m
höjd; därefter ha de internationella reglerna
följts. — Rekord för damer ha godkänts fr. o. m.
1928; tidigare av Kommittén för Damidrott.
I nedanstående förteckning äro samtliga
resultat av Svenska Idrottsförbundet godkända
som svenska rekord med undantag för
noteringarna före 1939 på 200 m.
110 meter.
16.2 O. Lemming, Lyckans Soldater ..........1904
16.1 K. Lindberg, örgryte ................................1907
16,0 A. Ljung, A. I. K..........................................1908
16,4 I. Möller, Örgryte1 ....................................1911
15,9 P. Zerling, A. I. K......................................1912
15,4 E. Levin, Mariebergs IK ........................1918
15.3 C. A. Christiernsson, Kronobergs IK 1921
14,9 S. Pettersson, IK Göta ............................1924
14,8 S. Pettersson, IK Göta ............................1927
14,7 S. Pettersson, IK Göta ............................1927
14.4 E. Wennström, Westermalms IF .... 1929
14,3 H. Lidman, Örgryte ....................................1938
14.2 H. Lidman, örgryte ....................................1939
14,0 H. Lidman, Örgryte ....................................1940
1 Första godkända rekord med 1,0668 m höga
häckar.
Häckner, Yngve,
spjutkastare och
idrottsledare (f. 1895
®/8), advokat i
Stockholm, nådde som
skolpojke i
Nyköping eliten i
spjutkastning och var
den förste svensk,
som överträffade
Lemming. Häckner
vann SM 1913 och
14 (för IFK
Linköping), 17 (för
Örebro SK) och 18 (för
Kronobergs IK) samt
segrade i
landskamperna mot Ungern
1914 och mot Norge
och Danmark 1917
och 18.
95
200 meter.
25,6 G. A. Glinzer, IK Göta ............................1933
25,2 S. Pettersson, IK Göta ............................1934
25,1 H. Lidman, örgryte ....................................1935
24,4 H. Lidman, örgryte ....................................1939
24,1 H. Lidman, örgryte ....................................1941
400 meter.
58,9 P. Zerling, A. I. K......................................1914
58,6 P. Zerling, A. I. K......................................1915
57,9 T. Norling, Malmö AIF ............................1916
57,4 T. Norling, Malmö AIF1 ........................1917
56.1 T. Norling, Malmö AIF ............................1917
55.2 C. A. Christiernsson, Kronobergs IK 1921
54,9 C. A. Christiernsson, Kronobergs IK 1922
53,8 S. Pettersson, IK Göta ............................1925
52,4 S. Pettersson, IK Göta- ............................1928
1 Ej godkänt, då ett bättre rekord sattes s. å.
2 På bana med en kurva. Bästa tid med två
kurvor har S. Larsson, IFK Borås, 52,9 (1941;
tidigare S. Pettersson 53,0, 1928).
Damer.
100 yards.
16.0 S. Stave, Falkenbergs IK....................1926
80 meter.
14,9 D. Bärling, Lidköpings IS ................1927
13.8 L. Alsterberg, IFK Gävle1 ................1928
12.9 M. Jacobsson, Sthlms Kvinnliga BK 1929
12,8 M. Jacobsson, Sthlms Kvinnliga BK 1929
12,5 M. Jacobsson, IK Göta ........................1930
12.1 M. Jacobsson, IK Göta ........................1930
1 Första av Svenska Idrottsförbundet
godkända svenska rekord.
Häckners idrottsbana bröts 1915 av en
svårartad reumatisk feber, men efter
tillfrisknandet återupptog han med enastående energi
träningen och nådde åter sin gamla form.
Han satte 1916 svenskt rekord i
spjutkastning, höger och vänster hand
sammanlagt med 106,61 m, förbättrat 1917 till
109,17 m. S. å. satte han i Karlskoga
ännu (1941) gällande världsrekord med
114,28 m (höger 61,81, vänster 52,4?). Han
är den främste »sämstahandskastare»,
som någonsin funnits.
Häckner är sedan 1937 medlem av
Idrottsnämnden.
Hans bror, Einar (f. 1893 12/2),
hovrättsnotarie i Jönköping, satte 1910 som skolpojke
(i Nyköping) svenskt rekord i höjdhopp med
183 cm. S.L.
Hägg, Gunder, löpare (f. 1918 al/i2),
urspr, jordbruksarbetare, sedan 1941
brandman i Gävle, satte 1941 svenskt
rekord på 1 500 m med 3m 48,6S samt vann
96
Yngve Häckner, 1917.
Tryckt Vio 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>