- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
97-98

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägg, Gunder - Häggblad, Artur - Hälsingborg, av redaktör Harry Lundahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kort därefter SM med världsrekordtiden
3.47,6.

illustration placeholder
Gunder Hägg sätter

världsrekord på 1 500

m vid SM 1941.


Hägg, som tävlade för Kälarnes IK. gjorde
1938 som 18-åring sensation genom att bli tvåa i
SM i hinderlöpning
3 000 m (9.28,4) och
genom att s. å. i
Östersund springa 5 000 m på
15.00,8. Hans
»upptäckare», F. Westman i
Kälarne, fann honom
redan då »väl så lovande
som Henry Kälarne».
På grund av sjukdom
och exercis tränade och
tävlade Hägg sparsamt
1939, deltog åter från
midsommar 1940 och
nådde på en månad
världseliten på 1500—
5 000 m. Han vann 5 000
m i landskampen mot
Finland och Tyskland
på 14.38,2, löpte 1 500 m
på 3.48,8 och 3 000 m på
8.11,8 (i Kälarnes
världsrekordlopp på 8.09,0).

Sommaren 1941, då
han blivit medlem av
Gefle IF, vann han alla banlopp, som han
startade i, bl. a. 1 500 m i landskampen mot
Ungern. På grund av en anmälan om förment
brott mot amatörreglerna avstängdes han i
sept. 1941 tills vidare från tävlingar.

Hägg, som löper med utomordentligt
lätta men drivande steg, gärna leder
loppen själv och som har en oerhört hård
långspurt, anses vara den främste löpare
på 1 500—3 000 m, som funnits. S. L.

Häggblad, Artur, skidlöpare (f. 1908
14/</sub>8</sub>), f. d. lagerbiträde i Umeå, medlem av
IFK Umeå, sedan hösten 1941
sporthandlare i Stockholm, är en av 1930-talets
mest kända svenska skidlöpare.

Häggblad, som sällan velat tävla utom
Sverige, nådde elitklassen vid SM 1931.
Han har sedan dess deltagit i flera
tävlingar än någon arman svensk åkare och
har så gott som alltid placerat sig bland
de bästa. Han åker utomordentligt
energiskt, men hans teknik i svår terräng är
ej förstklassig.

Häggblad vann SM på 15 km 1935, på 50 km
1937 och har tagit 5 SM i lag. Sin största
berömmelse har han vunnit i Vasaloppet, som han
vann 1933, 35, 37 och 40 och där han blev fyra
31, tvåa 36, fyra 39 och sjua 41. Vid
FIS-tävlingarna i Sollefteå 1934 blev han fyra på 18
km och deltog i Sveriges lag, som blev trea på

Artur Häggblad vinner Vasaloppet för fjärde
gången (1940).

4 X 10 km. Sina största framgångar utomlands
har Häggblad haft i OS i Garmisch 1936, då
han vann bronsmedalj på 4 X 10 km, samt i
Holmenkollen, där han 1940 blev trea på 50 km,
tre dagar efter det han vunnit Vasaloppet.

Häggblad åkte 28 april 1940 på en på
Ume-älvens skartäckta is kedjemätt bana 3 mil på
lt 20m 79, vilket är det bästa resultat, som
hittills nåtts (14m 30s snabbare än finnen
Koskenkorvas »inofficiella världsrekord»).

Häggblad har dessutom vunnit 18 DM på
cykel i Västerbotten samt ett i vardera
kanot-paddling och löpning 25 000 m. S. L.

HÄLSINGBORG.

Av redaktör Harry Lundahl.

Ehuru fotboll numera dominerar
Hälsingborgsidrotten, bedrivas så gott som
alla moderna sportgrenar, och
sammanlagt finnas 1941 i Hälsingborg, som har
omkring 62 000 inv., ett 40-tal
idrottsföreningar med över 5 000 medlemmar.

Äldst och störst (omkring 2 000 medl.
1941) är Helsingborgs Skyttesällskap, som
bildades 1834. Närmast i ålder kommer
Helsingborgs Roddklubb, st. 1882, vilken
1887 följdes av de ej längre existerande
Helsingborgs Gymnastikklubb och
Helsingborgs Velocipedklubb.

Först omkring sekelskiftet tog
emellertid idrotten riktig fart. De grenar, som då
mest utövades, voro atletik, brottning och
cykling. Atleter och brottare höllo till
på Fridhem och Sommarlust, cyklisterna
på den 1897 anlagda idrottsplatsen
Olympia, som 1899 fick en cykelbana med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free