- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
105-106

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsoregler, av professor Carl Naeslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H ÄLSOREGLER

praktisk synpunkt sett värdefullaste hälsoråden,
trots att de ännu så länge undandraga sig
vetenskaplig bevisföring. Bland de hälsoregler,
som uppfylla kraven på bevis i strängt
vetenskaplig bemärkelse, finner man en hel del
regler av huvudsakligen negativ innebörd, d. v. s.
berörande sådant man bör undvika eller
avhålla sig från, t. ex. sprit, tobak, narkotica o. d.

Idrott och hälsa.

Otvivelaktigt kunna idrott, gymnastik,
friluftsliv o. d. betraktas som en av vår
generations största tillgångar på
folkhälsans område, under förutsättning att
utvecklingen ledes i en från hälsosynpunkt
lämplig riktning. Detta förutsätter, att
förhållandet mellan idrott och hälsa blir
allmännare känt och icke minst inom
idrottskretsar närmare beaktat.
Sammankopplingen av begreppen idrott och
hälsa har dock i vissa fall givit upphov
till felaktiga uppfattningar rörande
idrottens värde som hälsoförbättrande faktor.
En bestämd skillnad måste göras mellan
å ena sidan den idrott, vilken
huvudsakligen har tävlingsresultat och rekord som
mål, och å andra sidan motionsgymnastik
och motionsidrott, däri inbegripet
friluftsliv.

Tävlingsidrott och hälsovård.

Den idrott, vilken som sitt
huvudsakliga mål ser tillkomsten av
idrottsstjärnor och rekordhållare, har intet
egentligt samband med hälsans vård. Verkligt
goda tävlingsresultat (t. ex. vid
olympiska spel o. d.) torde numera sällan
kunna uppnås i krävande idrottsgrenar,
utan att de för idrottsmannens hälsa och
välbefinnande viktiga kroppsfunktionerna
utsättas för skadlig påverkan.

Här må dock framhållas, att klokt
bedriven tävlingsträning och tävling,
avpassade efter utövarens ålder, kön,
konstitution m. m., kunna skapa livsvärden,
såsom ökad självtillit,
koncentrationsförmåga, uthållighet, förståelse för
betydelsen av en sund livsföring o. s. v.

Idrotten som hälsoförbättrande faktor.

Det finns många, som i idrotten se ett
universalmedel mot allehanda sjukdomar, både när
det gäller att förebygga och böta. Detta är dock
en felaktig uppfattning. Idrotten ensam har

icke visat sig kunna avbryta och hela en
aktivt fortskridande sjukdomsprocess eller böta
ett kroniskt, organiskt lidande och ej heller av
ett konstitutionellt dåligt hälsotillstånd skapa
en perfekt fysik eller s. k. järnhälsa, men väl
har man funnit, att kroppsövningar tillsammans
med annan behandling efter läkares anvisning
förmå gynnsamt påverka vissa
sjukdomstillstånd (-^-Kroppsövningar).

Idrottsliga hälsoregler.

I fråga om motionsgymnastik,
motionsidrott och friluftsliv ansluta sig de
hälsoregler, som kunna anbefallas idrottens
utövare, i princip till de allmänt gällande
lagarna för hälsans vidmakthållande hos
friska individer. När det gäller
tävlings-idrott, tillkomma vissa speciella
anvisningar, huvudsakligen i syfte att skapa
så gynnsamma förutsättningar som
möjligt både i fysiskt och psykiskt avseende
för nående av goda tävlingsresultat.

Man skiljer mellan konditionsträning och
specialträning. I många fall har man funnit, att
en klokt genomförd konditionsträning, som
endast tagit sikte på att förbättra konditionen,
haft ett allmänt stärkande inflytande på
kroppen utan någon samtidigt påvisbar skadeeffekt.
I fråga om specialträningen och den sedermera
vunna goda tävlingskonditionen är det icke
ovanligt, att denna vunnits på bekostnad av en
god framtida hälsa. Stor hänsyn måste här
tagas till de olika omständigheter, som
sammanhänga med denna träning såväl från idrottens
synpunkt (stegring, vilopauser, banor m. m.)
som från den idrottande individens (yrke och
andra levnadsomständigheter, ålder, tid till
förfogande m. m.), om man vill undgå skador.

Idrottens viktigaste hälsoregel.

Den säkerligen viktigaste av idrottens
speciella hälsoregler är den, att all
idrottsutövning måste ske med måtta och vara
individuellt avpassad med hänsyn till
såväl omfattning som beskaffenhet. Rätt
tillämpad bör denna regel kunna
medföra ett i alla avseenden gott
tävlingsresultat, åsidosättes den, riskerar man
överträning och allvarliga hälsoskador.

Samtidigt bör här framhållas, att det givetvis
ofta ställer sig svårt för både idrottsledare och
idrottsmän att i olika fall bestämma gränserna
för en idrottsövnings omfattning med hänsyn
till ålder, konstitution, inre organ (särskilt
cirkulationsorganen), allmän prestationsförmåga
samt det aktuella fysiska och psykiska
hälsotillståndet.

105

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free