Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsoregler, av professor Carl Naeslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H ÄLSOREGLER
Kalla bad stimulerande.
Kalla bad, avpassade med hänsyn till
individuell känslighet och
avkylnings-effekt, ha en allmänt stimulerande
verkan (->Bad, sp. 550). Hälsoskadliga
överdrifter vid kalla bad åtföljas av
frys-ningar och andra tecken på
avkylnings-obehag. Skadlig är icke den starka
avkylningen i och för sig utan den därmed
vanligen förenade nedsatta
motståndskraften mot infektioner, vilka leda till
»förkylningssjukdomar». Avkylningens
följder sammanhänga därför med
förekomsten av förkylningssjukdomarnas
smittoämnen.
Detta förklarar det välkända förhållandet, att
man vanligen icke blir »förkyld» genom
överdriven badning på från människor avsides
belägen badplats men att man kan bli sjuk efter
en förhållandevis lindrig avkylning i en livligt
frekventerad (och därmed åtminstone tidvis
smittofarlig) badinrättning i staden.
Iakttages försiktighet, torde kalla bad
i olika former vara ett av de förnämsta
medlen till härdning och allmänt
stärkande av vår kropp, särskilt efter en
föregående upphettning (t. ex. efter
motionsidrott, bastubad). Viktigt är att
avkylningen avpassas efter upphettning,
ansträngning, ålder, cirkulationsorganens
tillstånd etc., så att kontrastverkan eller
reaktionen ej blir för kraftig.
Varma bad avspännande.
De varma baden avse att sätta kroppen
i ett för muskler och nervsystem
fördelaktigt vilo- eller avspänningstillstånd och
samtidigt frigöra överskottsvärmet, bl. a.
genom svettbildning och ökad
blodcirkulation i ytliga delar, såsom hud och
muskler (->Bad, sp. 563). Denna effekt
kan uppnås med användande av varmt
vatten (t. ex. karbad), ångrik luft (t. ex.
finsk bastu) eller het luft (t. ex. romersk
bastu). Dessa badformer ställa högre
fordringar på kroppskondition och
hälsotillstånd än kalla bad, enär de
utsätta hjärtat och den övriga
cirkulationsapparaten för stora påfrestningar.
Då kroppen dessutom lättare uthärdar
låga temperaturer än höga, böra varma
bad, t. ex. i form av bastu, användas med
försiktighet. Särskilt äldre eller svaga
personer böra rådfråga läkare, innan de
använda bastubad.
Vid bastubad fordra fuktighetsförhållandena
i luften särskild uppmärksamhet. En alltför
hög fuktighetshalt (t. ex. en relativ fuktighet
av 80 à 100 %), kan, om luftens temperatur i
övrigt är hög, åstadkomma en ödesdiger
överhettning av kroppen. Vanligen bedömer man
fuktighetshalten, d. v. s. möjligheterna för
kroppen att befria sig från överskottsvärme genom
svettavdunstning, med ledning av den i bastu
vanligen förekommande s. k. våta termometern
(en i fuktigt tillstånd hållen termometer).
Erfarenheten har visat, att vid vanlig
bastutemperatur av c:a 60—70° den fuktiga termometern
bör visa c:a 47—49°, ifall förhållandena i bastun
äro gynnsamma. Redan förut har framhållits
att bastubadet bör efterföljas av en kort och
kraftig avkylning.
Några dietregler.
Få frågor ha visat sig ha så stor
betydelse för hälsotillståndet som
näringsförhållandena. Att kroppsarbete i form
av idrott fordrar ökad tillförsel av
ener-gigivande föda är allmänt bekant, men
däremot är kunskapen om födans riktiga
sammansättning m. m. ofta ganska ringa.
Särskilt när det gäller krävande
uthållighetstävlingar, har det visat sig, att
lämplig föda under den föregående
träningen kunnat avsevärt höja
prestationsförmågan. Ehuru kosten är en mycket
individuell fråga, torde likväl följande
allmänna råd kunna och böra följas av
tränande idrottsmän (jfr Diet).
Ät 4—5 mål per dag, därav om
möjligt tre med lagad mat.
Arbeta ej hela förmiddagen på kaffe
och torrskaffning utan börja dagen med
t. ex. gröt och mjölk, ett ägg och smörgås
samt om möjligt färsk frukt, råa
rotfrukter eller grönsaker, t. ex. morötter,
vitkålssallad etc. Ät sedan kl. 13, kl. 18
och kl. 21. Om första målet ätes kl. 7 eller
tidigare, böra lämpligen mellan första och
andra målet förtäras några smörgåsar
med pålägg (t. ex. ost) och mjölk. Det
är olämpligt med långa uppehåll mellan
måltiderna, näringstillförseln till
kroppen bör vara jämnt fördelad under dagen.
Ät omväxlande mat!
105 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
