- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
115-116

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsoregler, av professor Carl Naeslund - Hänghopp - Hängning - Härjedalen - Härnösand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄNGHOPP

I varje dags matsedel böra ingå c:a 3U 1
mjölk, ost och smör (eller margarin), ett
ägg, rikligt med potatis, frukt (helst rå),
något kött (helst inälvor, t. ex. lever)
eller fisk (under mörka delen av året fet
fisk, t. ex. strömming eller sill) och grovt
bröd (bakat av sammalet mjöl). Resten
kan utgöras av grönsaker, socker,
honung, mjöl och gryn samt övriga
födoämnen efter tycke och smak.

Ät på bestämda tider och i lugn och ro!

Rök ej under träningstiden! Undvik
sprit!

Litteraturanvisningar.

Den rikligaste och på förhållandena i
Norden kanske mest tillämpbara litteratur, som
berör hälsoregler, torde man finna i Tyskland.
Av övriga länder kan särskilt U.S.A. uppvisa
mycket betydande arbeten.

Här må nämnas: H. Herxheimer, »Zur
Physiologie des Trainings», i Zeitschrift für
klinische Medizin (bd 98, 1924); R. W.
Schulte, »Eignungs- und Leistungsprüfung im
Sport» (1925); R. Friedlaender, »Repertorium
der praktischen Medizin» (1926, häfte 23, sid.
5); G. Hauffe, »Vernünftige Abhärtung» (Blått
für Volksbelehrung, bd 10, 1926); H. Rautmann,
»Die sportärztliche Beurteilung der
Leistungs-fähigkeit des Herzens. Aus dem Arbeitsgebiet
des Sportarztes» (1926); E. Atzler, »Körper
und Arbeit, Handbuch der Arbeitsphysiologie»
(1927); Forster, »Sportverletzungen»
(Sportärztliche Mitteilungen 1927, nr 1); »Der Sport m
Wissenschaft und Praxis» (ingår i »Vorträge der
Davoser wissenschaftlichen Sportwoche. Jan.
1927»); H. S. Curtis, »The growth, present
ex-tent, and prospects of the playground
move-ment in America» (Pedagogical Seminary, bd
5, 1938); G. E. Johnson. »Education by Plays
and Games» (1938). — Jfr litteraturanvisningar
till art. Kroppsövningar.

Hänghopp kallas i svensk gymnastik
hopp, i vilka kroppen, hängande i bom
eller lodlinor, pendlar framåt vanligen
över ett redskap (bom, plint, hopplina
e. d.). N.H-n.

Hängning, travsportt., är en ofta
förekommande benämning för
diskvalifice-ring av en häst.

Uttrycket har uppkommit därigenom, att
diskvalificerad hästs nummer uthänges från
bandomartornet. R.

Härjedalen. Dåliga kommunikationer,
den spridda bebyggelsen och bristen på
idrottsplatser ha varit orsak till att idrott
först på 1930-talet i större omfattning
börjat bedrivas i Härjedalen.

Den första idrottsföreningen var den
1886 bildade Nedre Herjeådalens IF, som
1900 vann den första budkavlelöpningen
på skidor i Sverige. Skidlöpning är
alltjämt den mest utövade idrotten inom
landskapet och har särskilt under senare
hälften av 1930-talet gått raskt framåt,
vartill bl. a. de årligen sedan 1934 i
Funäsdalen, ofta med norskt deltagande,
anordnade »Gränsspelen» bidragit.

Av sommaridrotter spela egentligen endast
fotboll och fri idrott någon roll. Skytteintresset

är koncentrerat till trakterna kring Sveg, där
en skytteförening existerade redan på 1880-talet.

Endast Sveg, Ytterhogdal, Vemdalen och
Hede ha fullständiga idrottsplatser. De
livaktigaste klubbarna äro: Svegs IK (st. 1906, 59
medl. 1941), Linsälls IF (st. 1930, 75 medl.),
Älvros IK (st. 1931, 108 medl.), Lillhärdals IF
(st. 1921, 103 medl.), Ytterhogdal IK (st. 1921,
114 medl.), Funäsdalens Skidklubb (st. 1933, 85
medl.), Wemdalens IF (st. 1922, 70 medl.) och
Hede IK (st. 1933, 84 medl.).

Administrativt är Härjedalens idrott
förenad med Jämtlands i ->-Jämtland-Härjedalens
Idrottsförbund. — Härjedalens hittills mest
kände idrottsman är häcklöparen P. O. Persson,
Sveg, som två gånger tillhört landslaget. J. J.

Härnösand, stad i s. ö. Ångermanland,
har med sina 12 500 inv. 17
sportsammanslutningar med omkring 1800 medl.
(1941).

Redan i början av 1850-talet lär en
segelklubb ha funnits, och 1858
grundades det ännu existerande -^-Härnösands
Segel Sällskap. Äldst näst segling är
skidsport, som alltjämt är stadens
huvudidrott, och redan 1884 anordnades
bland läroverkets elever de första
tävlingarna, i vilka även backhoppning
ingick. År 1893 grundades Härnösands
Skytteförening, som nu är stadens största

115

116

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free