- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
147-148

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästen, av ryttmästare Frank Martin och professor Karl Eriksson - Varmblodsaveln och några av dess viktigaste frågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄSTEN

Bild 8. »The Tetrarch», en 1911 född hingst
efter »Roi Hérode», betecknades av jockeyen
S. Donoghue som den snabbaste häst han ridit.
»The Tetrarch», som överlägset vann de 7
löpningar, i vilka han som tvååring startade —
som treåring löpte han aldrig —, var en
grå-skimmel med stora, vita fläckar. Denna färg,
ett arv från »Roi Hérodes» farfar, den i
Frankrike födde »Le Sancy», var då mycket
ovanlig men förekommer nu tack vare »Roi
Hérode» ofta.

mares i »running lines», d. v. s. linjer, som
lämnat goda kapplöpningshästar, och »sire
lines», d. v. s. sådana, som lämnat goda
fadershingstar. Det gäller, enligt Bruce-Lowe, endast
att se till att båda dessa typer bli tillräckligt
representerade i en hästs stamtavla, för att
resultatet skall bli en god kapplöpningshäst.

Många uppfödare anse sig ha fått
belägg för åsikten, att parning av individer
ur vissa stammar skulle åstadkomma
produkter, överlägsna såväl förfäderna
på båda sidor som vad dessa lämnat i
aveln vid parning med hästar ur andra
stammar. Teoriens riktighet kan ej
bevisas.

Försöken ha icke utförts på vetenskapligt
sätt, och resultaten ha icke bearbetats
vetenskapligt, så att man kan draga några säkra
slutsatser. De exempel, som kunna anföras för
en viss parnings ändamålsenlighet, motbevisas
av lika många andra med dåliga resultat. Äro
föräldrarna medelmåttiga vad härstamning och
prestationer beträffar, då blir också avkomman
medelmåttig eller dålig hur man än blandar.

En vanlig åsikt i England är, att det är
ändamålsenligt, om hingsten besitter
stayerförmåga och stoet tillhör en
sprin-terstam. Man anser genom en sådan
parning utsikterna vara de bästa att
åstadkomma en stayer med förmåga av ett
hastighetstillskott även efter en löpning

på 2 400 m eller mera, d. v. s. den sortens
hästar, som måste betraktas som
full-blodsavelns elit. Det synes finnas ett
visst fog för att åsikten är riktig. Mindre
lyckligt anses däremot vara att para en
sprinterhingst med ett stayersto, ehuru
även det kan lyckas.

Inavel eller bloduppfriskning?

Vissa uppfödare, inte minst i Tyskland,
hålla på inavel, andra, särskilt i England,
framhålla, att fullblodshästen är en frukt
av så intensiv inavel sedan flera hundra
år, att det är riskabelt att para hästar,
som i de närmaste generationerna äro
besläktade. De senaste forskningarna
synas visa, att i själva inavelns natur kan
ligga fröet till en viss försvagning av
produkterna, på grund av att för
organismens balans viktiga anlag elimineras.
Som bekant föreligger också vid inavel
den faran, att inte bara de goda
egenskaperna utan också de dåliga
(svagheterna) förstärkas.

Det finns emellertid många exempel på
att även inavel lämnat ypperliga resultat.
Ett av de mest bekanta är »Flying Fox»,
vars far var sonson och mor var dotter
till »Galopin». Ett annat exempel är triple
crown-vinnaren »Bahram», som likaledes
har mycket »Galopin»-blod i sina ådror.

Härstamning eller prestation?

För en uppfödare, som endast har
begränsade tillgångar — och det ha alla i
Sverige —, ligger alltid ett problem i
huru fordringarna på prestationer och
fordringarna på härstamning böra
avvägas mot varandra. Särskilt gäller detta
i fråga om ston. Principen bör vara att
hellre slå av på fordringarna på
individens prestationer än på fordringarna på
god härstamning.

Ston, som aldrig löpt och alltså inte ha några
prestationer att uppvisa men ha god
härstamning, ha många gånger blivit utmärkta
avels-ston. Däremot finnas exempel på att mycket
högklassiga löpningsston i första generationen
lämnat för löpningar mycket medelmåttig
avkomma. Å andra sidan har det hänt, att denna
avkomma sedermera visat sig värdefull i aveln.
Ston, som löpt uteslutande dåligt, i synnerhet
om det skett på grund av dåligt lynne, böra
undvikas.

147

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free