- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
151-152

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästpolo, av redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄSTPOLO

Bild 1. Polo i Persien. De båda tornen i
förgrunden markera ett av målen. — Efter en
målning från 1500-talet.

siske skalden Firdausi (ung. 935—1020
e. Kr.) i hans stora epos »Schahname».
Då detta verk slutar med den siste
sasa-nidkonungens död 651 e. Kr., måste
häst-polo sålunda ha börjat spelas senast vid
denna tid. Mycket tyder emellertid på
att spelet är betydligt äldre och att det
spelats redan under århundradena före
vår tideräknings början.

Liksom alla andra ryttarlekar
skattades i Persien hästpolo högt som krigisk
övning och var därför så gott som
uteslutande en männens idrott. Under Kosru
Anoscharvans regering (531—579) synes
det emellertid ha spelats även av
damerna vid hovet.

Även under den islamska tiden (från
700-talet e. Kr.) fortsatte man att spela
hästpolo. Spelet, som på persiska
kallades tchaugan, omnämnes sålunda av den

berömde persiske matematikern och
skalden Omar el-Chaijami (Omar Khayyam,
d. 1123) och skildras i ett flertal verk
under följande århundraden. Från denna
tid äro även många bilder av hästpolo
bevarade (bild 1), som visa en långt
gående överensstämmelse mellan det
gamla persiska spelet och modern polo.

Hästpolo i det östromerska rikets huvudstad,

Konstantinopel.

Redan tidigt hade hästpolo från
Persien spritt sig västerut till Konstantinopel,
och när korsfararna passerade Mindre
Asien, funno de, att såväl deras
bysantinska bundsförvanter som de
muhammedanska fienderna med lidelse spelade
polo. ,

De franska korsfararna förde med sig spelet
hem, men i Frankrike synes det uteslutande
ha spelats till fots. Det grekiska namnet på
polo, tzkanizein, som är en förvrängning av
persernas tchaugan, kvarlevde i Frankrike till
långt in på 1700-talet i formen chicane, som
betecknade en variant av ->-maille.

Hur polo spelades i Konstantinopel under
den bysantinska tiden framgår av en grekisk
källa från 1100-talet, återgiven av
fransmannen Quatremère i hans verk »Histoire des
Sultans mamlouks d’Egypte» (1837). På ett jämnt
fält utkastades mellan två jämstarka partier
en läderboll av ett äpples storlek. Spelarna
kommo då ridande med full fart från var sin
sida, utrustade med käppar, som i ändan voro
böjda och försedda med ett nät, och försökte
med dem slå bollen mot ett på förhand bestämt
mål. Det parti, som först lyckades därmed,
blev segrare.

Det framgår av denna skildring, att man i
Konstantinopel till skillnad från i Persien
använde redskap av samma art som i modern
lacrosse. Troligt är emellertid, att man i
Konstantinopel även spelade på persiskt manér
med hammarliknande klubbor.

Hästpolo i Kina.

Från Persien spred sig spelet,
antagligen i samband med islams utbredning,
österut till Turkestan och Främre Indien
samt därifrån till Tibet och Kina. Det
blev särskilt i sistnämnda land mycket
utbrett.

Polo infördes i Kina troligen under kejsar
Ming-huangs regering (713—755 e. Kr.) och blev
senare mycket populärt, särskilt under kejsar
Tai-tsung (976—998), som i tredje månaden
varje år lät anordna stora tävlingar i polo, i
vilka han själv deltog i spetsen för rikets
högsta ämbetsmän.

149 151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free