- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
165-166

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsport, av professor Martin P:n Nilsson, intendenten Gunhild Lugn och översten, friherre Claes Cederström - Hävrörelser - Höckenström, Albert - Höckert, Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖCKERT

Hästsport under medeltiden.

Sedan de romerska cirkusspelen
upphört fr. o. m. 600-talet — i Bysanz levde
de dock kvar mycket längre —, fanns
under århundraden intet, som skulle
kunna betecknas som hästsport. Genom
riddarväsendet blev under medeltiden det
tunga kavalleriet det förnämsta vapnet.
Som en praktisk övning i strid uppstodo
^-tornerspelen, vilka ännu sedan det
tunga kavalleriet genom skjutvapnens
införande förlorat sin militära betydelse,
levde kvar som sport.

De tunga rustningarna och kraftiga
stridshästarna fordrade emellertid en säker
behärskning av hästen, vilket blev av en viss
betydelse för ridkonstens senare utveckling.
Därtill bidrogo även de impulser, som man
fick genom beröringen med Orientens
ryttar-folk under korstågen.

Under senare delen av medeltiden blevo
jakterna till häst, ->-hets- och
parforce-jakterna, de högre samhällslagrens
favoritsport, och ungefär samtidigt började
man i Italien (->palio), Tyskland och
framför allt i England anordna
kapplöpningar, som emellertid ursprungligen mer
hade karaktären av folknöje än av
sports-lig tävlan. Från denna tid finnes
emellertid i England en obruten tradition fram
till den moderna ->kapplöpningssportens
uppkomst i slutet av 1700-talet.

Under renässansen utvecklades ridkonsten.

Under renässansen utbildades den
moderna ridkonsten i Italien, främst genom
Federico Griso, som i början av 1500-talet
grundade en ridakademi i Neapel och där
1550 utgav sina berömda ridregler,
»Or-dini de cavalcare». Genom Grisos
lärjungar gjorde sig hans inflytande snart
gällande även i andra europeiska länder
(->Ridning). Under barocken, som följde
efter renässansen, upplevde de från
Italien till Frankrike införda ryttarspelen,
-^-karusellen, sin blomstringstid och blevo
senare förebild till lantliga ryttarspel.

Under 1800-talet utformades den moderna
hästsporten.

Redan under senare hälften av
1700-talet fick kapplöpningssporten med
instiftandet av de klassiska engelska
löpningarna sin moderna form. Detta gäller

emellertid endast slätlöpningar;
hinderlöpningarna äro av senare datum och ha
uppstått under första hälften av
1800-talet ur de i Storbritannien vanliga
kapplöpningsmatcherna från kyrktorn till
kyrktorn.

Den första kända »kyrktornslöpningen» ägde
rum 1752 på Irland på en 4 V2 eng. mil lång
bana »from the Church of Buttevant to the
spire of St Leger Church».

I slutet av 1700-talet uppkom i England
en annan form av hästsport, som
emellertid efter några årtiondens popularitet åter
försvann, kappkörning med
postdiligenser eller lätta vagnar.

Under 1800-talet uppstod på olika håll,
främst i U. S. A., en annan form av
körtävlingar, travtävlingar på bana
(^-Trav-sport).

Sist av all hästsport fick ridsporten sin
moderna form. I slutet av 1800-talet
trodde man sig i ->distansritter ha funnit
en form, som vore ägnad att få fram
lämpliga fälthästtyper. Denna
tävlingsform övergavs emellertid, och från
sekelskiftet 1900 kan ridsportprogrammet
sägas ha fått sin nutida utformning. C. C.

Hävrörelser äro gymnastiska övningar,
vid vilka kroppstyngden helt eller delvis
uppbäres av armarna. Man skiljer
mellan rena hävrörelser, då armarna
ensamma uppbära kroppstyngden, och
sådana, där även andra delar av kroppen,
såsom benen och sätet, medverka
stödjande. Mbg.

Höckenström, Albert, sportfiskare (f.
1884 «/7), ingenjör, Lidingö, tog 1926
initiativet till bildande av Stockholms
Sportfiskeklubb, vars ordf. han varit till
1934, och är sedan s. å. ordf. i Sveriges
Sportfiskares Riksförbund. Han är
mycket skicklig flugfiskare. T-m.

Höckert, Gunnar, finländsk löpare
(1910—40), är den främste
långdistanslöpare, som Svenska Finland haft.

Höckert började redan som skolpojke
intressera sig för långdistanslöpning och nådde,
sedan han blivit medlem av IK 32, raskt
elitklassen. Han dominerade akademiska tävlingar
och slog 1934 överraskande olympiasegraren L.
Lehtinen. År 1935 var han en av Finlands

165

166

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free