- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
167-168

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höckert, Gunnar - Höftsving, brottnt. →Brottning, sp. 1133 och 1138 - Höga hopp - Höganäs - Höga skolan, ridt. →Högre skolan - Högberg, Gunnar - Högborg, Gerhard - Högfeldt, Pehr-Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖFTSV1NG

bästa på 1500—5 000 in och erhöll
Idrottsbladets i Helsingfors guldmedalj till Svenska
Finlands bäste idrottsman.

Tack vare oerhört hård träning nådde
Höckert sin bästa form 1936, då han efter
en nära två varvs spurt vann 5 000 m
vid OS i Berlin på 14m 22,2S. Samma år
vann han även finska mästerskapet på
5 000 m med 14m 48,5S. Efter 1936 nådde
Höckert, trots fortsatt hård träning, på
grund av reumatism ej mer sin högsta
form.

Höckert satte 1936 världsrekord på 3 000 m
med 8ml4,8s och på 2 eng. mil med 8m 57,43
samt tangerade på 2 000 m det av Ladoumègue,
Frankrike, satta världsrekordet med 5m 21,69.

Höckert stupade på Karelska Näset 11 febr.
1940. En bronsbyst av honom avtäcktes i
Helsingfors’ stadion febr. 1941.

P. L-m.

Höftsving, brottnt., -^-Brottning, sp. 1133
och 1138.

Höga hopp (eng. high board diving, fr.
plongeons de haut vol, ty. Turmspringen),
förr tornhopp, beteckna simhopp
från fast hoppställning från 5 och 10
meters höjd. Tidigare skilde man vid hopp
från hög, fast hoppställning mellan »raka
hopp», »varierande hopp» samt
»kombinerade raka och varierande hopp».

Med höga raka hopp avses enkla
huvudhopp framåt i rak stil, utförda dels utan,
dels med anlopp, med höga varierande
hopp vissa på förhand bestämda,
obligatoriska hopp och självvalda hopp av alla slag
utom raka hopp.

Med höga hopp avses numera för herrar en
tävling med såväl obligatoriska som självvalda
hopp. Vid höga hopp för herrar kunna raka
hopp ingå i de obligatoriska hoppen, för damer
är detta alltid fallet. (^-Simhopp.) E. B-U.

Höganäs, stad i n. v. Skåne med 6 638
inv. (1941), centrum i ett tättbebyggt
gruv- och jordbruksdistrikt,
Kullabygden, har en livaktig idrott. Nuvarande
idrottsplats invigdes 1928.

Äldsta klubben är Kullens Skyttesällskap (st.
1883, 548 medl. 1941), som har banor i Höganäs,
Hjälmshult och Farhult. Därnäst äldst är
Höganäs Gymnastikförening (st. 1896, 310 medl. 1941),
som ursprungligen även hade fri idrott och
fotboll på sitt program. Numera bedrives
fotboll framför allt av Höganäs Bollklubb (st.
1913, 174 medl.), som spelar i div. II, södra, och
IFK (st. 1923, 98 medl.). I förstnämnda klubb
debuterade bl. a. bröderna L. och T. Bunke,
som senare övergingo till Hälsingborgs IF.

Höganäs Roddförening (st. 1905, 93 medl.) hör
till Sydsveriges mest livaktiga och har vunnit
4 SM. För brottning, tennis och simning
finnas specialklubbar.

Av idrottssammanslutningar i Kullabygden
må främst nämnas Väsby Fotbollklubb (st.
1925, 43 medl.) och Vikens IK (st. 1933, 100
medl.). Båda förfoga över goda idrottsplatser.
Vidare märkes Kullabygdens Ryttarförening
(st. 1936), en sammanslutning av yngre
lantbrukare i trakten. R. E-g; R. B.

Höga skolan, ridt., -»Högre skolan.

Högberg, Gunnar, tyngdlyftare (f.
1917 21/u), fotograf, Stockholm, är
Sveriges hittills bäste atlet i
fjäderviktsklas-sen. Han är smidigt byggd och har sin
styrka i »tekniklyften» ryck och stöt.

För Stockholms AK vann Högberg SM i
två-armslyft 1938 och 39 och i enarmslyft 1938—40.
Han innehar (1941) samtliga svenska rekord i
enarmslyft samt rekord i tvåarmsryck (95 kg),
tvåarmsstöt (122,5 kg) och sammanlagt (292,5 kg).
Han håller även rekordet för alla fem lyften
med 410 kg. O. B.

Högborg, Gerhard, kanotsportledare
och kanotkonstruktör (f. 1883 6/i),
bankkassör, Stockholm, har som sekr. i
Föreningen för Kanotidrott 1904—08 och i
Svenska
Kanotförbundet 1909—32 samt
som konstruktör av
kanoter utfört ett
för kanotsporten i
Sverige
grundläggande arbete.

Högborg har sedan
1903 konstruerat ett
50-tal kanottyper och
småbåtar, som blivit byggda
i omkr. 5 000 ex., och
bl. a. utgivit »Hur man
bygger segelkanoter» (1925), »Bygga båtar»
(1Sü5) och »Paddelkanoten, dess byggande,
skötsel och användning» (1927) samt skrivit
artiklar om kanotsport och skridskosegling. Han
har även redigerat »FKI:s festskrift 1925» (tills,
m. E. Boström). Å. S-n.

Högfeldt, Pehr-Johan, jägare och
jaktvårdare (f. 187 7 25/3), agronom, bebor
Nyborg i Uppland, äger och arrenderar
i Uppland 3 000 har, i Jämtland 40 000
har jaktmarker. Han är en skicklig jägare
och ovanligt säker skytt med både kula
och hagel. Hans specialitet är stövarjakt
på räv och jakten för stående hund. På
sina vidsträckta jaktmarker bedriver han

167

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free