Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högström, Sally - Högvold, Lars - Höjd - Höjdflygning, av major Karl Lorichs och flygläkaren E. V. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGVOLD
Sally Högström genomgick G. C. I. 1881—83,
var assistent där 1883—86 och lärarinna 1895—
1923. Hon var vidare 1895—1923 lärarinna i
gymnastik vid Högre Lärarinneseminariet i
Stockholm. Somrarna 1884—86 var hon
gymnastik-instruktris vid folkhögskolorna i Vallekilde och
Askov i Danmark. Hon var en av stiftarna av
och under många år sekr. i Stockholms
Kvinnliga Gymnastikförening och Kvinnliga
Gymnastiksällskapet. Hon företog flera studieresor till
utlandet.
Hon har bl. a. skrivit: »Per Henrik Ling och
gymnastiken» (1913), »Dagövningar för mindre
barn» (1919) samt ett 50-tal uppsatser i
fackpressen. Mbg.
Högvold, Lars, norsk skidlöpare och
-ledare (f. 1888 "/o), skidfabrikör i
Lillehammer, är en av de bästa stilhoppare
Norge haft och vann i Holmenkollen
damernas pokal 1913, den kombinerade
tävlingen 1916 samt oldboysklassen 1921
och 25. Han fick 1916
Holmenkollmedal-jen. Senare har Högvold tagits i anspråk
som skidledare och domare. P. C. A.
Höjd. De i olika sportgrenar nådda
höjderna voro 1. 8. 1941:
m
Hoppare (utan anlopp) ................ 1,67
» (med anlopp) ................. 2,10
Häst .................................... 2,44
Hoppare (med stav) .................... 4,74
Segelflygare1 ........................... 6 840,00
Bergbestigare2 .......................... 8 534,00
Ballongseglare (öppen korg) .......... 10 853,00
Motorflygare ........................... 17 083,00
Ballongseglare (stratosfärkula) ........ 22 066,00
HÖJDFLYGNING.
Av major Karl Lorichs. Kap. »Höjdflygningens
fysiologi» av flygläkaren av första graden E.
V. Nyström.
Höjdflygning betecknar dels flygning
på större höjder än normalt, d. v. s. i
de övre lagren av troposfären3 och i
stratosfären4, dels försök att uppnå största
möjliga höjd. Dylika försök göras
antingen vid speciellt anordnade
höjdflyg-ningstävlingar eller i form av
rekordförsök.
Höjdflygning heter på ty. Höhenflug, eng.
1 Höjd över startplatsen; start utan bogsering
av motorplan. 2 över havet. 3 Luftskiktet
närmast ovanför jordytan intill en höjd av 9 km
vid polerna och 16 km vid ekvatorji. 4
Luftskiktet ovanför troposfären; det når till
omkring 80 km över jordytan.
jlight at high altitud.es, fr. vol à haute altitude,
it. volo a grande altezza.
Flygning från ort till ort på större höjd
än normalt erbjuder stora fördelar, såsom
ständigt vackert väder och större
flyghastighet tack vare det minskade
luftmotståndet. Det är främst den
kommersiella flygtrafiken, som tagit sikte på
dylik höjdflygning.
Även vid distansflygningar för sportändamål
kan flygning i stratosfären förekomma.
Amerikanen Wiley Post planerade sålunda att 1934
deltaga i Mac Robertsontävlingen England—
Australien (->-Australienflygning) med ett
stratosfärflygplan och själv iförd hermetiskt
tillsluten flygdräkt. Han räknade med att kunna
flyga sträckan på mindre än två dygn. Planet
blev emellertid inte klart till tävlingen.
Försök att uppnå största möjliga höjd.
Sportsligt betonad höjdflygning
förekommer dels vid speciellt anordnade
rekordförsök, dels vid tävlingar i
höjdflygning. Under flygningens tidigare år
förekommo ofta tävlingar i höjdflygning för
motordrivna flygplan, på senare tid så
gott som endast för segelflygplan
(-*-Se-gelflygning).
Rekordförsök förekomma däremot ofta.
Innehavare av höjdrekordet har alltid
varit en eftertraktad titel. Numera ha
emellertid resultaten bokstavligt pressats
så i höjden, att nya rekordnoteringar
bli allt svårare att uppnå.
Höjdrekord noteras utom för ballonger
(-^-Ballongsegling) för land-, sjö- och
amfibie-flygplan samt dessutom för segelflygplan,
gyro-plan och helikoptrar. Rekord noteras dessutom
särskilt för lätta landflygplan (uppdelade på 4
olika kategorier efter cylindervolymen) och
lätta sjöflygplan (uppdelade på 2 kategorier).
Ytterligare typer av höjdrekord äro de, som
gälla för flygning med olika mängd »nyttig
last», 1000, 2 000, 5 000 och 10 000 kg
(-^Flyg-rekord).
Höjdflygningens historia.
Många av de utförda höjdflygningarna
ha haft rent vetenskapligt syfte, bl. a.
utforskandet av den kosmiska strålningen’.
Redan 1804 lyckades den franske
kemisten Gay-Lussac med ballong uppnå 7 000
m höjd. (Uppnådda höjder med ballong
i övrigt ->Ballongsegling.)
1 Den strålning, som försiggår eller har sitt
ursprung utom jorden och dess atmosfär.
171
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
