- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
181-182

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdflygning, av major Karl Lorichs och flygläkaren E. V. Nyström - Höjdhopp med anlopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖJDHOPP MED ANLOPP

På 2 000—3 000 m höjd uppträda de första
tecknen på funktionell höjdomställning.
Andetagen öka i djup för att möjliggöra bättre
syremättnad av blodet, samtidigt som pulsen
ökar, vilket åstadkommer bättre
syreförsörjning av organen. Vid ytterligare stigande bli
andetagen allt djupare, pulsen snabbare och
blodet i »bloddepåerna» (blod, som legat i
mjälten och andra organ som »blodreserv»)
mobiliseras. Slutligen börja på uppemot 4 000—
5 000 m höjd en del mindre viktiga
livsföreteelser (knäseneaeflexen etc.) bli allt svagare,
varigenom onödig syreförbrukning undvikes.

Vid 4 000—5 000 m höjd har blodets
syrgas-halt sjunkit till c:a 80 % trots de
kompenserande reaktionerna, under det att
syrgastät-heten i luften har sjunkit till under 60 %. Vid
denna höjd sker den huvudsakliga
höjdomställ-ningen. Andetagen öka ytterligare i djup,
hjärtats slagvolym och slagfrekvens öka likaledes
ytterligare, och blodförsörjningen till de olika
organen regleras så, att de livsviktiga
tillgodoses i första hand på de mindre viktigas
bekostnad. Hos »blodkärlslabila» (»fainting types»)
misslyckas ofta denna omställning av
cirkulationsapparaten — medvetslöshet inträffar.

Detta område på 4 000—5 000 m höjd kallas
säkerhetsgränsen. Under denna kan man ur
medicinsk synpunkt färdas med en viss
säkerhet, men ovanför begynna faromomenten på
grund av höjdverkan. Över säkerhetsgränsen
uppträder en nedsättning av muskelkraften,
sinnesintrycken och de psykiska funktionerna.
Synskärpan blir nedsatt, likaledes hörsel, smak
och lukt, uppmärksamheten avtrubbas,
koncentrationsförmågan minskas etc.

Vid 6 000—8 000 m höjd ligger den kritiska
gränsen. På denna höjd har djupandningen
ökats maximalt, hjärtats arbetsprestationer nått
maximum och de mindre viktiga
livsfunktionerna ha reducerats betydligt. Trots detta är
syrgastillförseln till hjärnan nätt och jämnt
tillräcklig för att hålla flygaren vid
medvetande. Psyket har blivit alltmer avtrubbat och
sinnesintrycken vagare. Överskrides denna

kritiska gräns, kan endast extra syrgastillförsel
rädda flygaren från höjddöden.

Mekanisk höjdverkan.

Utom denna kemiska höjdverkan genom
andningsluftens sänkta syrgastäthet utsättes
kroppen vid uppstigning till högre höjder även för
förändringar i lufttryck, temperatur o. s. v.

Sänkning av det yttre lufttrycket
åstadkommer en motsvarande utvidgning av de
gasmassor, som finnas innestängda i magsäck och
tarmar, och denna mekaniska höjdverkan kan
förorsaka hjärtbesvär (hjärtklappning,
oregelbunden puls, ångest etc.) på grund av
förskjutning av hjärtat genom gasernas tryck. Vid
katarrala sjukdomar i andningsvägarna med
tilltäppning av gångarna till näsans bihålor och
mellanörat kan en intensiv värk i panna,
ögon-region och öron uppstå, vilken förorsakas av
den instängda luftens ökade relativa tryck.

Höjdtoleransens variationer.

Den individuella höjdtoleransen varierar
naturligtvis från tillfälle till tillfälle.

Den nedsattes vid hög stighastighet, lång
flygtid, ogynnsam yttertemperatur, av sjukdomar
(speciellt feber- och hjärtsjukdomar) och efter
starkare tobaks- och alkoholförbrukning. Den
ökar med flygarens ålder och efter tillförsel
av vissa andningsstimulerande medel (salmiak,
koldioxid) samt slutligen efter långvarig
vistelse på högre höjder (t. ex. bergbestigningar).
I sistnämnda fall uppstår en höj danpassning
med ökning av antalet röda blodkroppar etc.

Den naturligaste metoden att höja
höjdtoleransen är genom extra tillförsel
av syrgas. Vid andning med
syrgasappa-rat ligger säkerhetsgränsen på 11 000 m
höjd och kritiska gränsen på omkring
12 000 m. Vid flygning över denna sista
höjd måste övertrycksdräkt eller
övertryckskabin användas. E- V. N-m.

HOJDHOPP MED ANLOPP.

Höjdhopp (eng. high jump, fr. saut en
hauteur, ty. Hochsprung, it. saltö in alto,
da. Höjdesprang, no. höjdesprang, fi.
kor-keushyppy) är en gren av fri idrott, vid
vilken det gäller att hoppa över en mel-

lan två stolpar (»ståndare») upplagd
träribba utan att slå ned, »riva», denna.
Nedhoppet sker i en med lös sand eller
sågspån fylld grop.

INNEHALL.

Sp.

Historik, av redaktör Sven Lindhagen och

redaktör Rune Carlsson .................. 183

Tävlingsregler, av Sven Lindhagen ........ 188

Teknik, av major Nils Hellsten ............ 189

Träning, av idrottsinstruktör Gösta Holmer 194

Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner 195

Höjdhopp med anlopp som kroppsövning, av
leg. läkaren Theodor Julén .............. 196

Tävlings- och rekordstatistik .............. 197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free