Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdhopp med anlopp - Teknik, av major Nils Hellsten - Träning, av idrottsinstruktör Gösta Holmér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDHOPP MED ANLOPP
Nedhoppet.
När kroppen passerat ribban, sträckes
vänstra benet (d. v. s. upphoppsbenet),
som sedan under stark eftergift i
knä-och fotleder ensamt mottar
kroppstyngden.
Kaliforniska stilen.
Den kaliforniska stilen, även kallad
»rullstilen», är den näst äldsta av de
moderna tävlingsstilarna. Tekniskt sett
ligger den under samma mekaniska
betingelser som den ovan beskrivna
saxstilen.
Anloppet göres här i en vinkel på
ungefär 40° mot ribban. Om vänster fot
liksom förut är upphoppsfot, tages
anloppet från vänster. Här blir således
foten närmast ribban upphoppsfot (i
saxstil tvärtom). Detta förefaller
nybörjaren ganska onaturligt och leder också lätt
till fel. De första stegen skola vara lätta
och korta, de sista tre eller fem snabbare
men fullt fria från spänning.
Även i denna stil måste bålen hållas
fullkomligt över hoppfoten i
upphopps-ögonblicket. Rullstilen har en fördel
framför saxstilen bl. a. just i upphoppet,
emedan bålen här faktiskt befinner sig i
ett bättre läge i förhållande till
upphoppsbenet än i saxstilen. Lyftet får sedan ej
störas av några rörelser. Ett vanligt fel,
orsakat av ovana vid upphopp på benet
närmast ribban, är, att hopparen för
tidigt vrider sig in mot ribban. Lyftet
måste givas tid att verka ostört.
Under pendelbenets och högra
kroppssidans sträckning parallellt med ribban
(i en äldre stil med sidan, i en nyare stil
med ryggen över ribban) drages det förut
löst hängande upphoppsbenet (vänstra
benet) uppåt. — Upphoppsbenets rörelse
vid passerandet av ribban liknar i någon
mån den man gör, om man från stående
framför ett därför lämpligt bord e. d.
stött vänstra handen däremot, lagt upp
högra foten därpå, så att kroppen hålles
rak med sidan mot bordet, och sedan
drager vänstra benet böjt genom öppningen
mellan kroppen och bordet.
193
Vänstra armen svänges härunder åt
sidan och nedåt, högra armen åt sidan
och uppåt.
Dykstilen.
När man i tävlingsreglerna strök
bestämmelsen, att »Hoppet skall för att anses
regelrätt utföras så, att huvudet ej passerar ribban
före fötterna och ej är lägre än sätet, då
ribban passeras», och ersatte den med »Hoppet
skall anses regelrätt, om upphoppet sker på en
fot», sanktionerades därmed också en ny stil,
dykstilen.
Liksom i rullstilen göres anloppet från
vänster, om vänster fot är upphoppsfot,
d. v. s. foten närmast ribban blir
upphoppsfot. De två sista stegen tagas i ett
slags galopprytm, varvid det näst sista
steget blir ganska långt, det sista något
kortare. Ett märke bör lämpligen
utsättas, där näst sista steget börjar.
När lyftet nått sin högsta höjd, göres
liksom en dykning nedåt och åt vänster
med huvud och armar före, varigenom
kroppen kommer att ligga över ribban
med magen mot denna och huvudet lägst.
För att underlätta dykningen göres
samtidigt en liten spark uppåt (d. v. s. i
hälens riktning) med upphoppsbenet,
varigenom man också undviker att med
detta riva ribban.
Det erbjuder nästan större svårighet
här än vid de två föregående stilarna att
låta lyftet efter upphoppet försiggå utan
någon påverkan — vanligen vill man
börja dykningen för tidigt. Detta måste
bortarbetas.
Man kan med fog kalla dykstilen
akrobatisk. Nedhoppet sker vanligen på
händerna, varför handlederna, som utsättas
för stor påfrestning, särskilt i början av
träningen, böra vara lindade med
elastisk binda. N.H-n.
TRÄNING.
Under vintermånaderna bör
träningsgymnastik (se nedan) samt promenad
under 1 timmes tid förekomma dagligen.
Tempot vid promenaden skall vara
vanlig marschtakt. Vidare bör rephoppning
äga rum min:’t 4 gånger i veckan.
Rephoppningen k an lämpligen föregås av
knäböjning till nigstående samt sträck-
194
7—NFS. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
