Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdhopp utan anlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDHOPP UTAN ANLOF
från marken. — Många tävlingshoppare
tillägga här en lyftning av tårna i
förening med en sträckning av knäna, då
armarna komma till sitt högsta läge bakåt.
Upphoppet.
Armarna svängas utan spänning med
fart framåt—uppåt. När de passera
kroppens sidor, sträcker man kroppen i höft-,
knä- och fotleder, och från yttersta
tåspetsen ger man sedan kroppen i sista
hand farten uppåt liksom i höjdhopp
med anlopp. — Kroppens rörelseriktning
är nu något snett uppåt mot ribban. —
När tåspetsarna lämnat marken, skola
benen ett ögonblick förbli hängande utan
påverkan. Höger ben drages därefter
uppåt utan knyck, och vänster ben föres
något bakåt.
Armarna få ej föras för högt upp, emedan
överlivet då pressas bakåt; slutställningen skall
vara ungefär framåt—uppåt. I allmänhet har
man stor benägenhet att hoppa för mycket inåt
ribban till. Bästa sättet att motarbeta detta fel
är, att hopparen tänker sig hoppa nästan rätt
uppåt — ribban utövar en sådan magisk
dragningskraft, att han då i själva verket i alla fall
hoppar snett uppåt.
Passerandet av ribban.
När höger ben nu kommit högre än
ribban, svänges det kraftigt utåt—nedåt
på andra sidan ribban, samtidigt som
vänster ben svänges uppåt. Under själva
benväxlingen måste överlivet fällas
framåt, emedan sätet annars tryckes nedåt
mot ribban.
När denna ben växling skall börja, äro
höger ben och höft riktade uppåt, vänster
ben och höft nedåt. Genom benväxlingen
föras höger ben och höft nedåt på andra
sidan ribban och vänster ben och höft
uppåt. Nedhoppet sker på den fot, som
i utgångsställningen är närmast ribban.
Somliga tillägga en ytterligare
benväxling såsom vid saxstil i ->höjdhopp med
anlopp, varigenom nedhoppet sker på den
andra foten.
En annan stil, som är den mest
effektiva, är följande. När höger ben kommit
i höjd med ribban, fälles överlivet bakåt,
vilken rörelse hopparen känner, som om
han rycker höfterna, särskilt den vänstra,
uppåt. Samtidigt vrides kroppen utåt.
Höjdhopp utan anlopp. Platt Adams i sitt
segerhopp vid OS 1912. Han står med vänstra
sidan mot ribban och gör upphopp. Sedan
fötterna lämnat marken, ha benen förblivit
hängande ett ögonblick utan påverkan. Här
syns han nu börja att draga upp vänstra (inre)
benet och föra det högra något bakåt.
Vänster ben drages snabbt upp intill det
högra med något böjt knä, och höger arm
svänges utåt och nedåt nästan under
ribban; kroppen rullar över denna. N.H-n.
Höjdhopp utan anlopp som
kroppsövning.
Muskelarbetet vid höjdhopp utan
anlopp är framför allt koncentrerat till
benens sträckmuskler och vadmusklerna.
I krav på mjukhet, smidighet och
avslappning av onödiga muskelspänningar
överensstämmer stående höjdhopp med
höjdhopp med anlopp. Det är också
lämpligt ej endast för vuxna utan även
för ungdom i uppväxtåldern. Th. J.
Tävlings- och rekordstatistik.
Olympiska Spelen.
Stående höjdhopp upptogs på OS:s program
1900 och förekom t. o. m. 1912, varpå grenen
avfördes från programmet. — Tävlingarna ägde
rum utomhus.
1900 i Paris.
1) R. C. Ewry, U. S. A., 165,5 cm; 2) I. K.
Baxter, U. S. A., 152,5; 3) L. P. Sheldon, U. S. A.,
152.
1904 i S : t Louis.
1) R. C. Ewry, U. S. A., 149,8 cm; 2) J. F.
Stad-ler, U. S. A.; 3) L. Robertson, U. S. A.
205
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
