- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
215-216

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrott, av fil. kand. Åke Svahn - Idrottsbad, av stadionchefen Erik Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTT SBAD

beredelse till idrotten, finns en djup
väsensskillnad mellan idrott och gymnastik.

Idrottens livsnerv är tävlingen. Att
besegra sina medtävlare eller att överträffa
sig själv, slå ett personligt rekord, är
målet i idrott. Det mätbara resultatet
blir här huvudsak. En gymnastisk rörelse
däremot avser att stärka och utveckla en
viss del av kroppen — den är ett medel,
inte ett mål. Genom sammanförandet av
ett flertal gymnastikrörelser till en s. k.
dagövning söker man medvetet nå en
allsidig och harmonisk utveckling av
kroppen. En sådan utveckling kan
naturligtvis bli en indirekt följd även av
idrottsövningar, om dessa äro valda och
avpassade med hänsyn härtill.

Vid idrottsutövning lämnas fritt
spelrum åt särskilda individuella anlag och
böjelser liksom åt en livligare psykisk
verksamhet, den gymnastiska rörelsen
däremot måste utföras på ett visst, noga
bestämt sätt. Medan idrotten är
individualistisk och ärelysten, är gymnastiken
bunden av lydnaden under ledarens
kommando och helhetens krav.
Gymnastiken medför så gott som alltid
individens tillbakaskjutande i gruppens intresse
(detta gäller givetvis ej den individuella
tävlingsgymnastiken, som ju har karaktär
av idrott).1

Med hänsyn till denna åtskillnad är det
naturligt, att idrotten spirat upp och kraftigast
blomstrat på anglosachsisk mark, medan
gymnastiken utbildats och nått sin största
utbredning i Tyskland. Lika naturligt är att det stått
strid om idrottens eller gymnastikens resp.
överlägsenhet. Gymnasterna ha tagit anstöt
av vissa mindre tilltalande drag hos den nutida
idrotten, som de finna alltför mycket gå ut på
dyrkan av rekordprestationer, på reklammaken,
gynnande av den enskildes fåfänga,
åsidosättande av den fysiska och moraliska hygienens
krav etc. A andra sidan ha idrottens målsmän
talat om »den formfulländade gymnastens
svarvade paradkropp», »en passiv produkt av helt
och hållet utvärtes fysisk kultur» (Torsten
Tegnér).

Striden kring idrotten och gymnastiken
torde dock numera kunna betraktas som
avblåst. Man har funnit, att de båda
formerna fullständiga varandra. Gymna-

1 Även den kollektiva sporten
(lagtävlingarna) verkar naturligtvis disciplinerande.

stiken skapar, som redan Balck framhöll,
det underlag, på vilket idrotten skall
bygga.

Särskilt Norden har låtit båda
formerna komma till sin rätt. Av alla
gymnastiksystem har det svenska, Lings
skapelse, firat de största världstriumferna,
medan å andra sidan svenskarna på
idrottens område torde kunna sägas ha
väl hävdat sig även mot de
idrottsspe-cialiserade amerikanerna; dessa vackra
resultat äro utan tvivel även betingade
av gymnastikens och idrottens
samverkan. Detsamma gäller Finland, där vid
sidan av den synnerligen kraftiga
idrottsrörelsen alltid funnits ett mycket allmänt

och livligt intresse för gymnastik.
-<•-

IDROTTSBAD.

Av stadionchefen Erik Bergvall.

Den ur idrottshygienisk synpunkt
värdefullaste badformen är det äkta finska
bastubadet (fi. sauna, även
benämning på själva badstugan), ett
hetlufts-bad med efterföljande avkylning i vatten
eller luft.

Det finska bastubadet har i Sverige, liksom
i de flesta andra länder, ofta blivit
missuppfattat såsom varande ett ångbad. I själva
verket är det äkta finska bastubadet ett utpräglat
torrt hetluftsbad, och mellan det äkta
bastubadet och ångbadet finnas både till
utformningen och verkningarna klara och typiska
skiljaktigheter.

Det i de större städerna
förekommande s. k. romerska eller turkiska
badet står bastubadet närmast såsom
badform men är dock vanligen fuktigare
än det äkta finska bastubadet, dock icke
så fuktigt, att det i allmänhet verkar
pressande. Jfr Bad, sp. 558.

Historik.

Grekerna använde svettbad.

Redan de forntida grekerna kände till
svettbadets välgörande verkan och utformade
denna badform till fulländning. Badet åstadkoms
genom att flyttbara kolbäcken, eldade med
träkol, eller kärl med upphettade stenar ställdes
in i badrummet.

Romarna hade i allmänhet i sina inventiösa
badanläggningar en särskild avdelning för torra
hetluftsbad, som kallades laconicum. Jfr Bad,
sp. 529—38.

215

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free