- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
217-218

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsbad, av stadionchefen Erik Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTT SBAD

»Finsk bastu» hos forntidens skyter.

De österifrån i Europa invandrande skyterna,
som i forntiden befolkade södra Ryssland, voro,
enligt Herodotos, förtrogna med hetluftsbadet.
Det nomadiserande skyterfolket, som bodde i
av oxar dragna tältvagnar, värmde upp dessa
till hög temperatur med heta stenar, varvid
även badvattnet, enligt grekiska besökare,
värmdes genom att heta stenar lades däri. Då
skyterna blevo mera bofasta, övergingo deras
tältbostad och bastu till typen pörte. Detta
het-luftsbad har fortlevt i sin mest ursprungliga
form hos litauer och finnar.

Det finska bastubadet visar alltjämt stor
överensstämmelse med det skytiska badet.
Ursprungligen fanns ej heller i Finland någon
skillnad mellan boningsstugan och pörtet, utan
samma stuga användes såväl till bostad som
till badstuga. (Det svenska ordet pörte liksom
det motsvarande finska ordet pirtti
härstammar från litauiska språket och betyder
ursprungligen badstuga.) Även tältbastun har
fortlevt i Finland. Finska skogsarbetare ordna
ännu i dag flyttbara tältbadstugor genom att
på arbetsplatsen resa ett litet segeldukstält,
upphetta stenar utanför detta samt sedan rulla
in dem i tältet. Varmvatten för tvagning skaffa
de genom att lägga heta stenar i ett med
vatten fyllt tråg.

Man behöver inte förutsätta något samband
mellan det i Grekland och Rom
förekommande spartanska och det skytisk-finska
hetluftsbadet. Liknande badformer ha förekommit
t. ex. hos för länge sedan utdöda indianstammar
i mellersta Amerika.

Till Sverige kom hetluftsbadet sannolikt från
Tyskland.

Efter att ha råkat i förfall under
folkvandringarna fick badväsendet ny fart i
Mellaneuropa under medeltidens senare skede (->-Bad,
sp. 538). Badstugor med hetluftsbad synas på
1200-talet ha blivit vanliga särskilt i Tyskland.
En väggmålning i Konstanz från 1300-talets
första decennium t. ex. återger bl. a. en
interiör av ett svettbad. Bilden är märklig, därför
att den visar en under en kupa anordnad öppen
spis med stenar, i vilkas värme badmästaren
mjukar upp en lövkvast. Från Tyskland spreds
hetluftsbadet sannolikt till Norden och till
Italien, där det rika romerska badväsendet
alldeles upphört i början av medeltiden.

Det äkta finska bastubadet.

Ett äkta finskt bastubad tillgår på
följande sätt: bastun eldas till en
temperatur av 60—70° C i basturummets övre
luftskikt. Efter avklädningen vistas man
till en början i basturummets nedre re-

gion, där temperaturen är 10—20° lägre
än vid taket. Därefter går man upp på
översta laven (avsatsen). Då man kommit
i ordentlig svettning, d. v. s. vanligen efter
8 à 10 minuter i basturummet, öppnar
man luckan till stenugnen (så att värmen
från de heta stenarna kan strömma ut i
rummet) och går ut i fria luften för att
svalka sig en stund, eventuellt genom att
doppa sig i kallt vatten eller rulla sig i snö.
Då den överflödiga värmen strålat bort
genom huden, går man åter in i bastun
(där temperaturen under tiden på grund
av strålningen från den öppnade
ugnsluckan stigit ett 10-tal grader) och lagar,
att man kommer i ny svettning. Därpå
börjar man tvagningsproceduren. Med
en björklövskvast (fi. vihta eller vasta)
vispar man till tvål vatten i en balja,
varvid en behaglig björklövsdoft sprides i
basturummet. Därefter gnider man
huden med den i tvålvattnet doppade
kvasten och slår denna mot rygg, sidor och
lemmar.

Slag mot huden med en lummig
björklövskvast åstadkomma icke sveda men en retning,
som ytterligare driver på den genom
varmluften ökade blodcirkulationen. Lövriset för
bastukvastarna brytes vid midsommartid,
torkas i fria luften och bevaras på torrt ställe.

Efter tvättningen svalkar man sig ånyo
i fria luften och går in till det tredje och
sista besöket i bastun.

Luften i bastun (finnarna ha ett
särskilt ord för bastuns hetluft, löyly) har
genom vattenstänket under tvättningen,
om denna försiggått i basturummet, blivit
något fuktigare än förut. Finnen vill
emellertid gärna avsluta sitt
varmlufts-bad med en extra hetluftsdusch. Han tar
därför björklövskvasten och en skopa
vatten med sig upp på den högsta laven,
och när han där kommit i ny svettning,
kastar han bad, d. v. s. slänger in en
halv skopa vatten genom ugnsluckan på de
heta stenarna i ugnen, varvid det uppstår
en kraftig utstrålning av det
ögonblickligen till ånga förvandlade vattnet, blandad
med het luft, som sätter luften i bastun
i cirkulation. Pinar den heta luften
därvid andningsorganen, sätter man kvasten
för ansiktet och andas genom den in de

215

218

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free