- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
219-220

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsbad, av stadionchefen Erik Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTT SBAD

lenande björklövsångorna. En eller två
gånger till »kastas bad», varefter
varm-luftsbadet avslutas med fullständig
avkylning i kallt vatten eller i fria luften.

I Finland kyler man vanligen av sig sittande
i det svala omklädningsrummet eller i den
närbelägna stugans kök. Ej sällan sker emellertid
avkylningen genom ett vattenbad (varannan
finsk bondgård ligger vid ett vattendrag) eller
genom rullning i snön.

Luften i den finska bastun blir aldrig
fuktmättad genom »kasta
bad»-procedu-ren. Stenarna, på vilka vattnet kastas,
äro 300—400° varma och utstråla en jämn,
torr värme. Luften i bastun liksom även
väggarna i de finska badstugorna äro så
torra, att de på kort tid upptaga den från
stenugnen vid vattenbegjutningen
utströmmande fuktigheten.

Bastubadets verkningar.

Bastubadet anses, rätt brukat, ha en
utomordentligt välgörande inverkan på
kroppen och dess funktioner. Det är ett
känt och erkänt medel att vederkvicka
även den mest tröttkörde och har länge
använts av finnarna såsom återställande
medel efter stark kroppsansträngning,
exempelvis idrottsliga uthållighetsprov,
strängt skördearbete, skogsarbete o. d.
Däremot bör bastubad ej användas
omedelbart före en ansträngning.

Bastubadets hygieniska betydelse
genom hudens rengöring etc. liksom även
dess härdande egenskaper äro väl kända.
Mindre känt torde vara att ett måttligt
njutet bastubad verkar lugnande på
nervsystemet. Man kan ännu dagen efter
bastubadet känna en underbar lätthet i
kroppen. Jfr Hälsoregler, sp. 112.

Fysiologiska verkningar.

Med. doktor K. Rikala har i arbetet »Die
Sporthochschulen der Welt» (1937) anfört en
del synpunkter på bastubadets fysiologiska
verkningar:

Genom den varma bastuluften fyllas hudens
blodkärl. Hjärtslagsfrekvensen ökas och likaså
blodtrycket. Enligt undersökningar av den
finländske läkaren Lundgren gör
blodtryckskurvan, som under hela bastubadet är i svagt
stigande, i det ögonblick man »kastar bad»
branta språng uppåt (vid mätning på
överarmen 5—20 mm kvicksilver) men sjunker

redan efter 1—2 minuter. Efter badets slut
sjunker blodtrycket under den nivå det haft
före badet. Denna sänkning är hos yngre
relativt liten och varar högst V2 timme men
uppgår hos äldre till 10 mm eller mer och varar
längre.

Undersökningar av bastubadets inverkan på
blodet, utförda av Lundgren, visa en avsevärd,
ehuru snabbt övergående ökning av
hemoglo-binmängden omedelbart efter badet. Vidare
ökas antalet röda blodkroppar. Av de vita
blodkropparna ökas de s. k. egentliga
leuko-cyterna, under det att antalet lymfocyter
minskas.

Under bastubadet stegras ämnesomsättningen
avsevärt (9—43 % av utgångsvärdet), men
denna ökning är av kort varaktighet.

Någon avmagrande verkan har bastubadet ej,
ehuru kroppsvikten omedelbart efter varje
bad genom svettavsöndringen sjunker med i
genomsnitt V2 kg. Efter badet ökas nämligen
kroppens förmåga att tillgodogöra sig näring,
i främsta rummet kvävehaltig sådan, och
därigenom upphämtas snart viktsförlusten.

På svaga personer har bastubadet ett
ogynnsamt inflytande. De tåla ej badets
påfrestningar, och följden blir i allmänhet sömnlöshet
och minskad arbetsförmåga dagen efter badet.

Under inga förhållanden böra personer med
sjukliga förändringar i lungor eller ögon
liksom ej heller personer med klent hjärta
bada bastu.

Temperatur och fuktighetshalt.

För att bastubadet skall vara behagligt och
välgörande, måste temperaturen och
fuktighetshalten i bastuluften stå i ett visst förhållande
till varandra. Ju högre temperaturen är i
basturummet, dess lägre måste den relativa
fuktighetshalten i luften vara. En absolut fuktighet
av 80 gram per m3 synes enligt företagna
mätningar vara den rätta vid temperaturer över
70° C. Den motsvarar vid en temperatur av
+ 68° en relativ fuktighetshalt av 40 %, den
högsta, som är lämplig i ett basturum. Vid en
temperatur av + 92° och en absolut fuktighet
av 80 gram vatten pr m3 har luften i bastun
en relativ fuktighetshalt av 17 % och verkar
på precis samma sätt som 40 % relativ
fuktighetshalt vid +68°. Bastuluften bör, för att ge
den bästa fysiologiska verkan, hållas mellan
+ 68° och + 92° C och vid c:a 80 gram absolut
fuktighet pr m3.

Temperatur och fuktighetshalt mätas med en
psykrometer. Har man ej tillgång till en sådan,
kan man använda ett par glasögon eller en
vanlig glasbit. Uppträder imma på glaset, när man
träder in i det heta basturummet från ett rum
med 18—20° C temperatur, är luften i bastun
för fuktig, ser man klart genom glaset, är den
lagom. Känns luften frän, är den för torr och
bör fuktas med en halv eller hel skopa vatten
på de heta stenarna. En van bastubadare kän-

215 219

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free