- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
223-224

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsbladet, Stockholm - Idrottsdagar →Friluftsdagar - Idrottsförbund →Friidrottsförbund - Idrottsföreningen Kamraterna →Kamraterna - Idrottsgymnastik, av kapten Klas Särner och gymnastikdirektör A. Thorson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSDAGAR

Under Tegnérs långa redaktörstid har
tidningens program alltmer utvidgats. Till
nyhetsmaterialet och
tävlingsskildringarna (»Glimtarna») ha kommit
reseskildringar samt folkpsykologiska, kulturellt
och etiskt betonade artiklar, särskilt
under rubrikerna »På språng», »Kultur och
levnadskonst» och »Resebrev från T. T.».

Framför allt har Idrottsbladet
karakteriserats av sin medryckande propaganda
för gemene mans motionsb? tonade idrott.
Hand i hand med denna propaganda ha
tidningen och dess medarbetare även
ägnat sig åt idrottsadministration.

Typografiskt hade tidningen från
omläggningen 1915 samma utseende fram till slutet av
1919. Tidningen ökades då till 8 sidor och
utgivningsdagarna till 3, måndag, onsdag och
fredag. Fr. o. m. 1920 har Idrottsbladet under
större evenemang, t. ex. Nordiska Spelen,
FIS-tävlingar och framför allt OS, utkommit
dagligen. Största upplagan, 98 000, nåddes efter
5-landskampen i fri idrott i Berlin 1935.

Flera av Sveriges ledande sportjournalister
ha medverkat i Idrottsbladet. Bland dem, som
varit eller äro fast anställda, må nämnas: G.
Lindblom (Top), Sven Lindhagen (Sven), Carl
Linde (Ceve), Gösta Holmér, Henry Eidmark
(Coignet), Gunnar Skoglund (Sim Simson),
Rudolf Eklöw (R:et), Axel Lindgren (X:et),
Sten Mellgren (Sten), Rolf Wahlgren (Time),
Paul Brewitz (P. B.), Ivan Michal (Micke),
Sten Lindhagen (Armas), Gunnar Knutsson
(Bastin), Erie Sköld (Bassen), Bertil v.
Wachenfeldt, Nils Engdahl, Gunnar Galin,
Sven Jansson, Gustav Göthe, Verner
Hansson (Test), Seo Holmstedt (Arne Wilde)
samt i landsorten Erie Söderbom (S-m), Malmö,
C. Hedberg (Flux), Örebro, E. Linér (Anil),
Norrköping, P. G. Bergström (Duo), Halmstad,
och Håkan Lidman, Göteborg.

Anställda tecknare ha bl. a. varit Gustav
Lannmark och Jan-Erik Garland (Ritola).

Tidningens medarbetare, bland vilka, utom
de fast anställda, räknats experter som Erie
Ahlström, John Zander, Gustav Frohm,
William Björneman, Einar Råberg samt Hugo
Meisl, Wien, Emil Andersen, Köpenhamn, Lauri
Pihkala, Carl Adam Nycop och Pehr
Lindholm, Helsingfors, Finn Amundsen, Oslo, John
Langenus, Antwerpen, och Gerhard Rooth,
New York, ha i allmänhet med lika stor
frankhet som kompetens kastat sig in i de
idrottsliga stridsfrågorna, vilka i en
meningsbrytning av enastående frihet fått belysning
ur både journalistens, den aktive
idrottsmannens och ledarens synvinkel.

Idrottsbladets betydelse för skapandet
av en sund och frimodig svensk
ungdomstyp kan knappast överskattas. A. S-n.

223 Tryckt

Idrottsdagar -»-Friluftsdagar.

Idrottsförbund -»-Friidrottsförbund.

Idrottsföreningen Kamraterna
»-Kamraterna.

IDROTTSGYMNASTIK.

Ett oumbärligt träningsmedel i idrott.

Av kapten Klas Särner. Tabellerna av
gymnastikdirektör A. Thorson.

Med idrottsgymnastik förstår man den
gymnastik, som användes vid
idrottsträning för att öka möjligheten att nå goda
resultat. Den bör ingå i idrottsmannens
program praktiskt taget året runt, såväl
i konditions-, d. v. s. allmänträningen,
som i special-, d. v. s. färdighetsträningen.
Däremot betecknar man ej den dagliga
10—15 min. morgongymnastiken såsom
idrottsgymnastik.

Gymnastik och idrott ha haft svårt att förstå
varandra.

Trots att det under antiken ej fanns någon
gymnastik i modern mening, kan man likväl
redan hos grekerna spåra vissa ansatser till
idrottsgymnastik. Så t. ex. förekommo övningar
med -»-halterer, vilka torde kunna betecknas
som idrottsgymnastik (se bild).

När den moderna idrottsrörelsen bröt fram
på 1800-talet, kom idrotten till en början på
många håll och särskilt i Sverige att stå i
motsatsförhållande till gymnastiken. Det var två
rörelser, som talade olika språk. Gymnasterna
stötte sig på idrottsmännens ofta dåliga och
vårdslösa hållning. De sågo i friheten vid de
idrottsliga rörelsernas utövande endast slarv
och brist på disciplin och förstodo ej att
värdesätta det betydelsefulla i idrottens bärande
idé, tävlingen. Denna ansågo de oförenlig
med gymnastikens mål: kroppens harmoniska
utveckling. Idrottsmännen å sin sida kunde ej
förlika sig med det tvång och den ofrihet, som
präglade gymnastiken med dess stelhet och

Idrottsgymnastik i Grekland för 2 400 år sedan.
Två idrottsmän öva under ledning av en lärare
(i mitten) svängning med halterer som
förberedelse för längdhopp. — Grekisk vasbild från
omkr. 480 f. Kr.

’/, 41 224

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free