- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
225-226

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsgymnastik, av kapten Klas Särner och gymnastikdirektör A. Thorson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSGYMNASTIK

formbundenhet i rörelsernas utförande. De
ansågo gymnastiken tråkig, själlös och ur stånd
att ge individen möjlighet att göra sig gällande.

I den mån kunskapen om metodisk träning
ökades, kom man emellertid inom idrotten allt
mer underfund med, vilken ofantlig tillgång
man för träningen hade i gymnastiken, som
genom sin mångfald av rörelser, sin
systematiska stegring av såväl ansträngning som
svårighet kunde anpassas efter olika förhållanden
och system. Särskilt gäller detta den moderna
svenska gymnastiken, som både i fråga om
rörelser och arbetssätt erbjuder de största
möjligheterna till anpassning och variation.

Numera kan idrotten helt enkelt ej undvara
gymnastiken — och gymnastiken ej idrotten.
De komplettera varandra.

Idrottsgymnastik under
konditionsträningen.

Under återhämtningsperioden.

De olika perioderna under
»idrottsåret» visa inga skarpt markerade
gränser utan övergå så småningom i varandra.
Den förmedlande länken utgör
otvivelaktigt idrottsgymnastiken. Under
återhämtningsperioden, som inträder efter
nedträningen och som för
sommaridrottsmannen börjar i november, skall
gymnastiken vara det viktigaste i träningen.
Återhämtningsperioden skall visserligen
vara en vilo- och avkopplingsperiod men
samtidigt också en förberedelse och
uppbyggnad för den egentliga
konditionsträningen, av vilken den därför kan anses
utgöra en del.

Gymnastiken, som under denna period
bör förekomma 2—3 gånger i veckan,
skall ha karaktären av motion och kan i
stort sett vara lika för alla idrottsmän.
Man avser med den ej att särskilt stärka
de muskler eller organ, som användas
vid utövandet av tävlingsgrenen, utan
man vill i stället lägga an på en allsidig
övning av kroppen, så att även det, som i
tävlingsgrenen ej användes, nu får sin
beskärda del av övning och därigenom
utveckling. Detta är fördelaktigt, icke
minst om man vill nå toppresultat. Ingen
idrottsgren är allsidigt utvecklande, en
del t. o. m. ganska ensidigt utvecklande,
något som bl. a. lätt kan få till följd
hållningsfel, vilka idrottsgymnastiken både
kan och skall motverka och korrigera.

Idrottsgymnastiken under
återhämtningsperioden får ej vara en allvarlig,
nervslitande tävlingsträning utan mera en
lek, ett nöje, som verkar avslappande på
ansträngda tävlingsnerver. Härtill bidrar
i hög grad omväxling i programmet, i
vilket alltid lek bör ingå.

I övrigt skall gymnastiken ta sikte på
utvecklingen av såväl inre organ som
muskler och leder. Den skall skänka
organismen snabbhet och smidighet, kraft
och uthållighet. Vidare skall den uppöva
rörelsekänsla och rytmsinne och i
samband därmed ge ökad förmåga att isolera
en rörelse, d. v. s. att för rörelsens
utförande ej använda fler muskler än som
verkligen behövas. Det bör framhållas,
att idrottsgymnastik kanske ställer större
krav än annan gymnastik på ett riktigt
utförande både i fråga om ställningar och
rörelser. Felaktig teknik, d. v. s.
felaktigt utförande, betyder nämligen sämre
verkan.

Gången av arbetet med en muskelgrupp bör
i idrottsgymnastiken vara följande: först
tänj-ning av musklerna, vilket också kommer
hithörande leder till godo. Därefter skall
snabbhet, uthållighet och kraft uppövas, varvid det
kan vara lämpligt att förstärka rörelsens
verkan genom tyngder, motstånd av kamrat etc.
Slutligen komma uppmjuknings- och
avslappningsrörelser för att avlägsna styvhet och
spänning.

Under den egentliga konditionsträningen.

Idrottsgymnastiken under den
egentliga konditionsträningen, som för
sommaridrottsmannen i Mellansverige varar
januari—början av april, bör helst äga
rum 3 gånger i veckan och drivas efter
samma grunder som under föregående
period. Så småningom börjar man under
denna period, antingen inne i
dagövningen eller i slutet av denna, upptaga
först en eller två, sedan flera rörelser,
som syfta till att förbereda kroppen för
just den idrottsgren man utövar.
Rörelserna bli således olika för simmaren,
diskuskastaren, spjutkastaren o. s. v. Dessa
rörelser ha intet direkt att göra med
själva tekniken men väl indirekt genom
att skapa de för teknikens inlärande
nödvändiga förutsättningarna: smidighet och

225

8—NFS. IV

226

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free