- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
235-236

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsmassage, av major Nils E. Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSMASSAGE

omtalas under antiken i Grekland, bl. a.
i de skrifter, som bära den grekiske
läkaren Hippokrates’ (senare hälften av
400-talet f. Kr.) namn.

I Rom var massagen känd och
mycket använd men troligen endast eller
i varje fall huvudsakligen som ett till
badet anknutet, bekvämt surrogat för
kroppsövningar. I Europa föll sedan
massagen i glömska för många århundraden
framåt. När den åter uppträdde, var det
i medicinens tjänst. Den ingick i den av
P. H. Ling skapade »medikala
gymnastiken», d. v. s. den senare världsberömda
svenska sjukgymnastiken, såsom en del
av dess passiva rörelser på en kroppsdel.
Den moderna massagen skapades av den
holländske läkaren J. G. Mezger under
senare hälften av 1800-talet.

Ej minst genom impulser och
erfarenheter från Sverige började man i alla
mera betydande idrottsländer, främst i
U. S. A., använda massage som ett led i
träningen i fri idrott, simning, boxning,
brottning m. fi. grenar, och f. n. är
idrottsmassagen allmänt erkänd och uppskattad
av idrottsmän i hela världen.

Idrottsmassage är huvudsakligen
muskelmassage.

Idrottsmassage är till huvudsaklig del
muskelmassage, ehuru ej heller lederna
få försummas.

Man skulle kunna jämföra en
behandling i idrottsmassage med en dagövning
i gymnastik. Den beror till
sammansättning och utförande av ändamålet och av
individen, som får den. Med hänsyn till
ändamålet kan man särskilja i huvudsak
två olika slag av idrottsmassage: den före
och den efter en träning eller tävling.

Man talar också om konditionsmassage och
förstår därmed massage använd i början av
träningsperioden i syfte att mjuka upp hårda
och styva muskler och i övrigt förbereda
träningen. Denna massage är emellertid ej eller
bör ej vara annat än massage efter en övning.

Som ett särskilt slag kan man möjligen
upptaga den massage, som t. ex. en
mång-kampare behöver mellan de olika
tävlingarna. Däremot kan man ej till
idrottsmassage räkna massagebehandling vid
idrottsskador.

Det gäller om idrottsmassage som om
all annan massage, att dålig sådan är
sämre än ingen alls. Massage är svår att
ge och tar lång tid att lära. Den kräver
av utövaren goda krafter och starka men
samtidigt mjuka och känsliga händer och
fingrar, vidare gott omdöme och en
andlig styrka, som gör det möjligt att i viss
mån psykiskt påverka den behandlade.

Det största utbytet av idrottsmassage får
man givetvis, när den meddelas av en fullt
utbildad sjukgymnast, som tillika någotsånär
grundligt känner till själva idrottsutövandet.
Det räcker ej med den kunskap, som
meddelas i utbildningsanstalter, även om dessa äro
aldrig så bra — den måste kompletteras med
åratals arbete med olika klientel i idrottslig
miljö.

Ställer man alltför höga fordringar på
utövaren, skulle emellertid endast ett
fåtal av ett lands idrottsmän komma i
åtnjutande av idrottsmassage. Som väl
är har det dock visat sig, att
idrottsmassage i sin enklaste form kan ges
med mycket små förkunskaper. Till
ledning för en sådan idrottsmassage lämnas
här några anvisningar och exempel.

Allmänna iakttagelser.

För idrottsmassage bör man ha tillgång till
en bänk, helst en särskilt konstruerad, ställbar
massagebänk. I enklaste form kan bänken bestå
av en mellan två bockar lagd bräda, täckt med
en filt och däröver handdukar. Massagebänken
bör ej stå invid en vägg utan fullt fritt, så att
massören kan förflytta sig omkring den. I
stället för kuddar eller dynor kan
träningsoverallen med fördel användas som underlag
för huvud och fötter i vissa lägen.

Massören bör ha sina naglar kortklippta och
under behandlingen ej bära ringar. Synnerligen
viktigt är att han är ren om händerna och att
den, som skall masseras, åtminstone har de
delar av kroppen rena, som skola behandlas.
Smuts på huden pressas nämligen genom
massagen in i porerna och kan förorsaka finnar
eller bölder, i sämsta fall t. o. m. allmän
blodförgiftning.

Undvik om möjligt massagemedel.

Man bör i det längsta söka undvika
att använda massagemedel (puder, olja,
vaselin, liniment o. d.) vid idrottsmassage.
De kunna nämligen ibland vara ganska
svåra att få bort, och vidare kunna i de
feta massagemedlen lätt fastna
smutspartiklar, som sedan masseras in i huden och

233

236

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free