- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
249-250

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsmuseer - Idrottsmärken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSMÄRKEN

pris samt fotografier och annat material
av idrottshistoriskt värde.

Utländska idrottsmuseer.

Redan före den moderna idrottens stora
genombrott omkring sekelskiftet kom
emellertid det första »idrottsmuseet» av
mera allmänt intresse till stånd. När den
tyske vetenskapsmannen Ernst v. Curtius
1875 började sina utgrävningar i Olympia,
stannade många av de värdefullaste
fynden i museet i Olympia, som genom dessa
och senare utgrävningar fått en
enastående samling ur arkeologisk och
idrotts-historisk synpunkt värdefulla föremål
från det gamla Hellas’ idrottsliv.

Redan dessförinnan tillkommo emellertid
samlingar, som belysa vissa begränsade
områden av idrottens och kroppsövningarnas
historia. Hit höra det i Freiburg an der Unstrut
i Tyskland till minne av den tyska
turnrörel-sens grundläggare, F. L. Jahn, skapade museet
(invigt 1894) samt de samlingar, som under
årens lopp sammanbragts av några ledande
engelska klubbar, t. ex. Marylebone Cricket
Club och Royal and Ancient Club of S:t
Andrews, vilkas klubbhus äro verkliga museer
över de typiskt brittiska idrotterna cricket och
golf. I Alpines Museum i München finnas
vidare omfattande samlingar, som belysa
skid-sport och bergbestigning.

En modern motsvarighet till museet i
Olympia är det på initiativ av baron
Pierre de Coubertin grundade
->01ym-piska museet i Lausanne.

I flera länder, bl. a. i Tyskland, har ofta
tanken på ett stort anlagt idrottsmuseum
diskuterats, men hittills har ingenstädes
det rika materialet i olika organisationers
och privatpersoners samlingar kunnat
sammanföras till ett representativt, all
idrott omfattande museum. Cl.v.R.; C.N.

Idrottsmuseer i Norden.

Tanken på skapandet av ett
gymnastik- och idrottsmuseum i Sverige torde
ha väckts redan i början på 1890-talet
bland de män, som senare bildade
Centralföreningen för Idrottens Främjande.

Vid utställningen i Stockholm 1897 föreslog
V. G. Balck, att den vid detta tillfälle
anordnade idrotts- och gymnastikutställningen borde
tillvaratagas för ett idrottsmuseum, men saken
förföll. Efter Turist- och idrottsutställningen i
Berlin 1907, då Sverige deltog med en
avdelning, togs idéen åter upp, denna gång av B.
Burman. En särskild kommitté bildades i jan.

1908 med V. G. Balck som ordf., B. Burman
som v. ordf. och Turistföreningens sekr., V.
Langlet, som sekr. Museets namn bestämdes
till »Svenska Turist- och Idrottsmuseet», men
kommittén lyckades ej lösa frågan.

Först 1934 återupptogs saken av
Centralföreningen, som tillsatte en kommitté med A.
Murray som ordf., men då inga medel kunde
ställas till förfogande, förpuppades projektet
ännu en gång.

När på våren 1938 planerna på G. C. I:s
nybyggnad togo fast form, gick Centralföreningen
till förnyad aktion för att åstadkomma ett
gemensamt gymnastik- och idrottsmuseum inom
G. C. I. Detta förklarade sig villigt till
samarbete, och hösten 1940 tillsattes ytterligare en
utredningskommitté.

Denna bestod av G. Lilliehöök (ordf.), A.
Johnsson (G. C. I.), E. Råberg
(Riksidrottsförbundet), F. Rude (Centralföreningen) med T.
Althin som museiexpert och B. Ahlbom som
sekr.

Kommitterade ha dragit upp riktlinjerna för
ett museum, som mera skall få karaktären av
en permanent utställning av
propagandakaraktär än ett museum i ordets stränga bemärkelse.
En inventering av material för museet
igångsattes sommaren 1941 över hela landet.

Centralföreningen kunde 1938 genom
värdefulla bidrag från V. Olympiadens
minnesutställning i Stockholm 1937 och
från enskilda personer utöka sina
samlingar och upprätta ett provisoriskt
idrottsmuseum i Stadion i Stockholm. År
1939 utökades detta med V. G. Balcks
efterlämnade samlingar.

Detta provisoriska idrottsmuseum
kommer, sedan de nya lokalerna blivit färdiga,
att sammanslås med G. C. I:s betydande
samlingar och ett urval av skidor av
idrottsligt intresse ur de rika samlingar,
som finnas i det 1929 invigda
^Skidmuseet i Fiskartorpet.

För skidsport finnas specialmuseer
även i Oslo och Helsingfors. Det norska
skidmuseet på Frognersätern, det första
i världen, invigdes 1923. ->Foreningen til
Ski-Idrettens Fremme. Det finska
skidmuseet var färdigordnat 1936 och skall
få sina lokaler i Helsingfors stadion.

Rettigska museet i Gävle (invigt 1940) har en
ganska representativ idrottsavdelning med
föremål samlade inom Gästrikland. B. A-m; K. Z.

Idrottsmärken, vanligen i brons, silver
och guld (förgyllt silver), utdelas i många
länder, dels för att locka till idrottsutöv-

249

250

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free