- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
255-256

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsparken - Idrottsplatser, av förste telegrafkontrollör Anton Johansson och professor Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSPLATSER

icke förslaget nämnvärt avancerat. Ar 1894
utfärdade Stockholms Allmänna Velocipedklubb
en inbjudan till teckning av ett kapital på
35 000 kr., fördelat på aktier à 25 kr., för
anläggandet av en idrottsplats, och detta hade till
följd, att s. å. ett aktiebolag anförtroddes
uppgiften. Arbetet påbörjades 1895, och 1896
färdigbyggdes en cykelbana av cement med 400 m
omkrets, inom vilken plan för fotboll, banor för
hopp och kast samt lawntennisplaner under
de två därpå följande åren iordningställdes.
På vintern användes planen som skridskobana.
Idrottsparken, som vid denna tid ansågs vara
den modernaste i Norden, invigdes 8 sept. 1896.

År 1908 iordningställdes innanför cykelbanan,
som även använts som löparbana, en särskild
löparbana av sand.

Inom området låg Stockholms första
tennispaviljong (numera Tennisstadions C-hall) samt
en skridskopaviljong och en
omklädnadspavil-jong för cyklister. Är 1900 anlades särskilda
utebanor för tennis i områdets nordöstra del.
Idrottsparken revs 1910 för att lämna plats för
Stadion. Å. S-n.

IDROTTSPLATSER.

Av förste telegrafkontrollör Anton Johanson.
Avd. om idrottsplatser under forntiden av
professor Martin P:n Nilsson.

De första stora idrottsanläggningar, om
vilka vi äga närmare kännedom, äro de,
som uppfördes för idrottsspelen i antikens
Hellas. Dessa anläggningar omfattade
utom ett -^-stadion, där tävlingarna i
löpning, femkamp, allkamp och brottning
ägde rum, en ->hippodrom för
kappkörning och senare även kappridning. Redan
tidigt upprättades privata läroanstalter
för idrott, vilka alltid voro försedda med
en plats för idrottsövningar, ->palästra
(jfr även art. Gymnasium). I Elis fanns
ett gymnasium, där de till spelen anmälda
samlades till gemensam träning.

Stadions motsvarighet i Rom var
^-amfiteatern, dit gladiatorsspelen lockade de
sensationslystna romarna. Hippodromen
hade i Rom sin motsvarighet i cirkusen.

I och med den moderna idrottens
väldiga utbredning har
idrottsplatsbyggandet fått en oanad utveckling. Varje land
har numera permanenta idrottsplatser,
från de enklaste lekplaner till de mest
storartade anläggningar (-^-Stadion).
Ordnandet av idrottsplatser har i det moderna
samhället blivit nästan üka viktigt som
byggandet av sjukhus, skolor o. d.

De första idrottsplatserna under nyare
tiden tillkommo i England, där den —
bortsett från kapplöpningsbanorna —
äldsta torde vara den 1786 anlagda
cric-ketplanen Lord’s Ground, som ännu
existerar ehuru på annan plats än den
ursprungliga.

När den moderna sporten slog igenom
under senare hälften av 1800-talet, var
det de publikdragande — och därmed
ekonomiskt bärkraftiga —
idrottsgrenarna, d. v. s. i Europa från slutet av
1860-talet fotboll och fri idrott, som först
fingo permanenta idrottsplatser, och när
senare cykelsporten från slutet av
1880-talet upplevde sin guldålder, anlades ofta
en cykelbana runt fotbollsplanen. En nu
allmän idrottsplatstyp består av
fotbollsplan och banor för fri idrott. I länder
med yrkesfotboll sakna större
fotbollsarenor dock ofta banor för fri idrott.

Beträffande åskådarläktarna variera
formerna högst avsevärt. För större
idrottsplatser dominerar numera den
ovala typen med sluten ring av läktare
runt banan, även i U. S. A., där man
tidigare efter antikt mönster byggt
anläggningar i stämgaffelform (->Förenta
Staterna, bild 14).

Bland idrottsplatser för specialidrotter
må nämnas två för resp. idrotter typiska
former, cricketspelets »ovals»
(^-Australien, pl. 1) och de för baseboll
karakteristiska anläggningarna (->Förenta
Staterna, pl. 5).

I Sverige började idrottsplatsbyggandet
på 1890-talet.

Av de första idrottsplatserna i Sverige
må nämnas ->Svea Livgardes
idrottsplats på Ladugårdsgärde i Stockholm
och ->Balders Hage i Göteborg, båda av
mycket primitiv art.

Den första kombinerade cykel- och
idrottsbanan i vårt land är Idrottsparken
i Lund, som påbörjades sommaren 1891
och invigdes 10 april följ. år (jfr Lund).
Den togs till föredöme i andra städer, och
redan 1893 omtalas liknande anläggningar
bl. a. i Malmö, Landskrona och Göteborg.
Idrottsparken i Stockholm påbörjades
1895 (-^-Idrottsparken).

255

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free