Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsplatser, av förste telegrafkontrollör Anton Johansson och professor Martin P:n Nilsson - Idrottsplatskommittén →Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté - Idrottsrekord - Idrottsriksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSRIKSDAG
Av idrottsplatser, som anlades före och vid
sekelskiftet, må ytterligare följande nämnas: i
Djursholm 1899, Enköping 1900, Gävle 1900,
Hälsingborg 1898, Karlskrona 1900, Norrköping
Fotbollsplanen bildar centrum av
idrottsplatsen och omges av en löparbana, som vanligen
är 350—400 m lång. Banan för 100-meterslopp
är i regel något bredare än löparbanan i övrigt.
Planskiss över en medelstor svensk idrottsplats (Mariestad), uppgjord av Riksidrottsförbundets
idrottsplatskommitté 1941.
1900, Strängnäs 1900, Uppsala 1898 och Ystad
1898. En del av dessa voro dock av enklaste
slag.
Den första modernare idrottsplatsen i
Sverige med fotbollsplan av gräs och goda
löparbanor, allt av internationella mått,
blev Örgryte IS:s Walhalla i Göteborg,
som invigdes 1908.
Idrottsplatsbyggandet i Sverige gynnades i
första hand av Sveriges Centralförening för
Idrottens Främjande, som uppgjorde förslag
och beviljade anslag. Denna förening hade
också hand om byggandet av -^Stockholms
Stadion. I samarbete med Riksidrottsförbundet
upprättade den 1918 en särskild
idrottsplatskommitté, som från 1928 helt
sorterar under Riksidrottsförbundet.
->-Riks-idrottsförbundets idrottsplatskommitté.
Statsanslag ha i riklig mängd kommit
idrottsplatsbyggandet i Sverige till del genom dels
lotterimedel och dels tipsmedel. Kommuner,
bolag och enskilda ha i stor utsträckning
lämnat betydande bidrag i form av markupplåtelse
och anslag.
En svensk idrottsplats.
Måtten på en svensk idrottsplats av
normaltyp regleras vanligen av
fotbollsplanen, som för att godkännas för matcher
i de nationella serierna i regel ej får vara
mindre än 100x60 m.
Anloppsbanorna för längd-, trestegs- och
stavhopp böra vara minst 40 m, för höjdhopp 15
—20 m och för spjutkastning 20—25 m. Den
sistnämnda bör vara minst 5 m bred.
Placeringen av banorna för hopp och kast
framgår av planskiss (Mariestads idrottsplats,
en s. k. medelstor anläggning). Om möjligt
böra anloppsbanor för hopp, utom för
höjdhopp, anläggas från gropens båda kortsidor, så
att stark med- eller motvind kan undvikas.
Höjd- och stavhoppsbanor böra, för att de
tävlande ej skola få solen i ansiktet, ej ligga mot
söder eller sydväst. Anlopp i höjdhopp bör
kunna tagas i 45° vinkel från båda håll.
Dis-kusring bör läggas t. v. om fotbollsmålen
(räknat i kastriktningen), för att tappad diskus ej
skall hamna bland publiken.
Fotbollsplanen är i regel gräsbevuxen,
banorna för löpning, hopp och kast s. k.
kolstybbsbanor.
Fotbollsplaner, som skola användas mycket,
liksom också speciella träningsplaner, böra ha
ett ytlager av sand. En dylik plan kan användas
för träning tidigare på våren än en gräsplan.
Idrottsplatskommittén
-»-Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté.
Idrottsrekord, se resp. idrottsgrenar och
art. Rekord.
Idrottsriksdag är en ofta använd be-
257
9—NFS. IV
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
