Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsriksdag - Idrottsskölden - Idrottstidningar →Sportpress - Idrottsutställningar - I. E. V. - Iffezheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSSKÖLDEN
teckning för Riksidrottsförbundets och
de flesta specialförbundens årsmöten i
slutet av nov. -»Riksidrottsförbundet.
Idrottsskölden är en 9,5 cm hög
silversköld, som sedan 1906 årligen utdelas av
Sveriges Centralförening för Idrottens
Främjande såsom premium till bästa
eleven i idrott vid högre allmänna läroverk,
vissa andra läroverk och
folkskoleseminarier.
Innehavare av idrottsskölden utses genom
omröstning av eleverna, och valet stadfästes av
läroverkets eller seminariets rektor. Endast
elever med minst AB i gymnastik samt med
A i uppförande kunna erhålla skölden.
Är 1941 utdelades 100 idrottssköldar vid 60
högre allmänna läroverk, 27 andra läroverk och
vid 13 folkskoleseminarier.
Centralföreningens stora
silversköld är en 37,5 cm hög sköld i drivet,
ciselerat silver. Den utdelas sedan 1916 till bästa
skola vid årliga tävlingar i idrott mellan
Stockholms folkskolor.
Stora silverskölden uppställes varje år sedan
1916 även som vandringspris vid skolungdomens
i Göteborg idrottstävlingar samt sedan 1924 vid
tävlingar mellan folkskoleseminarierna. F. R.
Idrottstidningar -»Sportpress.
Idrottsutställningar av allmän natur
eller omfattande en speciell idrott ha i
Sverige anordnats sedan 1882, då en
skid-utställning ägde rum i Sundsvall,
föregången av en året förut utlyst tävlan i
skidslöjd. Sedan början av 1890-talet har
idrotten i regel varit representerad vid
större allmänna utställningar. På
kontinenten voro sportutställningar ej ovanliga
redan på 1880-talet.
Den första internationella idrottsutställningen
anordnades 1892 i Scheveningen i Holland. I
utställningen, som var starkt kommersiellt
betonad, deltogo 9 nationer, däribland Sverige.
Den svenska avdelningen, som före avsändandet
visades i Stockholm, omfattade endast
vinteridrott.
Vid världsutställningen i Chicago 1893 deltog
Sverige med samma utställningsföremål som
föregående år, vartill kom en mycket
uppmärksammad modell av en svensk gymnastiksal.
Nästa gång svensk idrott var representerad
utomlands var vid turist- och
idrottsutställningen i Berlin 1907, vars svenska avdelning
s. å. visades i Lund. Även vid de stora
allmänna utställningarna i S:t Petersburg 1909,
Berlin 1911 och Barcelona 1929 deltog Sverige.
Av utställningar i Sverige med idrottsligt
inslag må nämnas de i Stockholm 1897, i Malmö
1914, Göteborg 1923 och utställningen »Fritiden»
i Ystad 1936. Ett särskilt omnämnande förtjänar
den första nordiska skidutställningen i
Stockholm 1902, anordnad av Skidfrämjandet. Av
stort intresse och uteslutande ägnad åt
idrotten var den utställning, som 1937 anordnades i
Stockholm för att fira 25-årsminnet av OS 1912.
Av utställningar i samband med OS må
nämnas den ambulerande propagandautställning,
som före OS i Berlin 1936 visades på flera håll
i Tyskland och i några angränsande länder,
och under själva spelen utställningen »Sport
der Hellenen», till vilken flera tyska museer
ställt ett rikt och representativt material till
förfogande.
Under de senaste Olympiska Spelen ha
utställningarna av de till spelens konsttävlingar
anmälda verken blivit allt mer omfattande och
genom komplettering med annat material fått
ett ökat intresse (->-Konst- och
litteraturtävlingarna vid OS).
Ehuru av övervägande kommersiell karaktär
äro de i olika städer mer eller mindre
regelbundet anordnade automobil-, flyg- och
vattensportutställningarna av visst intresse för den
sportintresserade publiken. Av
specialutställningar förtjäna vidare att nämnas de
övervägande sportsligt betonade, med premiering
av jakttroféer förenade jaktutställningar, som
sporadiskt anordnats. Särskilt gäller detta den
internationella jaktutställningen i Berlin 1937,
som i både kvantitativt och kvalitativt
hänseende vida överträffade tidigare utställningar
av detta slag (->-Jaktutställningar).
Skidut-ställningar äro vanliga vid FIS-tävlingar.
K. Z.; C. N.
I. E. V., förk. för Internationale
Eis-laufvereinigung, Internationella
Skridsko-förbundet. »-Skridskoförbund.
Iffezheim [ffetsha^m], tysk
kapplöpningsbana i Oosdalen n. v. om
Baden-Baden, är en av Tysklands förnämsta och
bästa banor. Där anordnas årligen under
sista veckan i augusti Internationale
Rennwoche, som i regel samlar deltagare
från hela kontinenten.
Banan, som anlades 1858 av arrendatorn av
spelbanken i Baden-Baden, fransmannen E.
Benazet, är 2 000 m lång och rides åt vänster.
Därjämte finnes en 1 200 m lång rakbana och en
5 600 m lång hinderbana.
Internationale Rennwoche, »Tysklands
Ascot-vecka», anordnades ursprungligen av franska
jockeyklubben på uppdrag av banbyggaren.
men från 1872 övertogs ledningen av den då
bildade Internationaler Club i Baden-Baden.
De förnämsta löpningarna under veckan äro:
Grosser Preis von Baden-Baden
(st. 1858), en slätlöpning över 2 400 m, öppen
för alla hästar, och Zukunftsrennen (st.
1859), en slätlöpning över 1 200 m för tvååriga
hästar. Båda löpningarna ha i regel domine-
259
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
