- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
261-262

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iffezheim - IFK, förk. för Idrottsföreningen →Kamraterna - Igenkänningsmärke - Iglo(o)ism →Igloo - Igloo, av teknol. doktor Gustaf Birch-Lindgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1GL00

rats av franska hästar, som till 1938 vunnit
Grosser Preis icke mindre än 33 gånger.

Ären 1874—90 reds en av Tysklands
förnämsta hinderlöpningar på Iffezheim, Grosses
Armée-Jagdrennen över 6 000 m. Den
förnämsta hinderlöpningen numera är A11 e s
Badener Jagdrennen över 5600 m.

R. C-n.

IFK, förk. för Idrottsföreningen
»-Kamraterna.

Igenkänningsmärke för motorfordon
består i Sverige enligt en förordning av 15
juni 1923 av länsbokstav och nummer. I
Danmark och Norge består märket av
amts-, resp. fylkesbokstav och nummer.

I Sverige representerar A Stockholms stad,
B Stockholms län, C Uppsala län, D
Södermanlands, E Östergötlands, F Jönköpings, G
Kronobergs, H Kalmar, I Gotlands, K Blekinge, L
Kristianstads, M Malmöhus, N HalSnds, O
Göteborgs och Bohus, P Älvsborgs, R
Skaraborgs, S Värmlands, T Örebro, U
Västmanlands, W Kopparbergs, X Gävleborgs, Y
Västernorrlands? Z Jämtlands, AC Västerbottens
och BD Norrbottens län.

Vid färder i utlandet skall
motorfordon därjämte vara försett med
»-nationalitetsmärke.

Iglo(o)ism ->Igloo.

IG L O O.

Av teknol. doktor Gustaf Birch-Lindgren.

Igloo är ett eskimåord för hydda
uppförd av snöblock och kan ur
byggnadsteknisk synpunkt karakteriseras som ett
ovanpå snön i spiral slaget kupolvalv.
Hur eskimåerna bygga igloos har
utförligt beskrivits av polarforskarna Roald
Amundsen och Vilhjålmur Stefansson.

Svensk fjällsport upptog igloobyggande 1933.

Tanken att använda igloo i stället för
tält eller snögrotta för övernattning
under långfärder i de svenska fjällen
realiserades av arkitekt G. Birch-Lindgren
under Skidfrämjandets första
iglooexpe-dition, Ljungdalen—Storlien, påsken 1933,
varunder sex nätter i följd tillbringades i
olika igloos. Under därefter årligen
återkommande fjällexpeditioner har igloons
användbarhet även under svåra
väderleksförhållanden ådagalagts, varjämte
lämpliga verktyg för dess byggande
(snökniv och snöspade) utexperimenterats

En eskimåigloo vid 70. breddgraden. Från
Vilhjålmur Stefanssons expedition i Alaska 1906—07.

och utrustningen för vinterlångfärder
förbättrats, allt i avsikt att öka
färdsäkerheten.

Skidfrämjandets expedition 1933 var
sannolikt den första fjällfärd med
övernattning i igloos, som någonsin företagits
i sportsligt syfte, och dess läger voro de
första igloolägren över huvud taget i
Europa.

Hur en igloo bygges.

En igloo kan byggas av tre personer —
det lämpligaste antalet — på 11U à 1 3/1
timme, beroende på snöförhållanden m.
m. Byggandet tillgår på följande sätt.
Först uppsökes lämplig »blocksnö». Bäst
är så kallad vindpackad snö av sådan
hårdhet, att skidskorna nätt och jämnt
lämna spår. Skarlager eller kornig snö
böra ej användas. Även under lös ytsnö
kan ofta blocksnö påträffas. På sjöar och
andra för blåst utsatta platser finns i
allmänhet den bästa snön.

När lämplig plats är funnen, stickes en
skidstav ned i snön, och över densamma
trädes handremmen till en annan stav.
Med sistnämnda stav som radie slås så en
cirkel. »Blockskäraren» skär sedan med
spaden, eventuellt en stor kniv eller en
skida, ut skarpkantiga block, c:a 60x40x15
cm, på lämpligt avstånd från ringen.
»Bäraren» bär fram dem till »byggaren», som
placerar blocken i en ring utmed cirkelns
utsida. Varje block lutas inåt så mycket
som möjligt. Med snökniven jämnas
blockens mot varandra stötande sidor, så
att fogarna bli täta, varpå ringens över-

261

262

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free