- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
269-270

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianapolisloppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDIANAPOLISLOPPET

Starten till det 26:te Indianapolisloppet 1938. Den vita mastern har lett vagnfältet ett varv och
bereder sig nu att lämna banan. Omedelbart bakom mastern synes segraren, Floyd Roberts på

»Burd Piston Ring Special».

Ar 1938 kördes tävlingen för första gången
enligt Grand Prix-formeln: ensitsiga vagnar,
motorer med 4,5 1 cylindervolym utan
kompressor eller 3 1 med kompressor.

Deltagarantalet vid varje års tävling är
begränsat till 33 vagnar, och för att kvalificera
sig för start måste varje förare köra minst tio
varv med en hastighet av över 100 eng. mil/tim.
(161 km/tim.).

Vid starten äro de tävlande uppställda i led
om tre vagnar i varje och med de snabbaste
från kvalificeringsloppet främst. Starten sker
med master, som leder fältet ett varv, tills
star-tern fäller startflaggan. Tävlingen har då börjat,
och mastern lämnar banan. I depåerna, som
äro belägna mitt emot stora åskådarläktaren,
får det endast finnas fem man, inklusive
föraren, för varje vagn.

Höga vinstsummor.

Segraren erhåller 20 000 dollar, andre
man 10 000 och tredje man 5 000, och
extrapris utdelas till den förare, som leder
fältet i slutet av varje varv. Som tävlingen
köres 200 varv, kan en förare, även om
han ej lyckas slutföra tävlingen, vinna en
avsevärd summa genom att leda loppet
under en kort tid. Dessutom betala de
olika olje- och motorfirmorna betydande
belopp som bonus.

Den högsta vinstsumman hittills förekom 1930,
då Billy Arnold erhöll sammanlagt 50 150 dollar
(omkr. 200 000 kr.), varav 20 000 för segern,
17 000 i varvpris och 13 150 dollar i bonus.

En ytterst krävande tävling.

Indianapolisloppet är mycket krävande
för såväl förare som vagnar. De i
förhållande till banans beskaffenhet höga
hastigheterna, som drivas upp genom
varvprisen, medföra ofta svåra
olyckshändelser. I kurvorna händer ej sällan
att vagnarna i hög fart fastna i varandra,
sladda runt och demoleras mot
skyddsbarriären. Vidare resulterar den
skakning vagnarna på den ojämna banan bli
utsatta för ofta i lossnade hjul och brustna
hjulaxlar.

För att i möjligaste mån undvika ytterligare
olyckor, då några vagnar blockera banan, t. ex.
efter en kollision eller då banan blivit farlig
genom oljefläckar eller regn, brukar
tävlingsledningen, tills banan åter är klar, förbjuda
omkörningar eller endast tillåta
varvhastighe-ter på högst 75 eng. mil/tim. (120 km/tim.).

Den europeiska insatsen.

Europeiska vagnar ha sju gånger
lyckats hemföra segern på Indianapolis,
nämligen 1913—16, 19, 39 och 40 (se tabell
nedan). Av de europeiska förare, som
deltagit, ha endast fransmännen J. Goux
och René Thomas vunnit tävlingen (resp.
1913 och 14). Den kanske förnämligaste
segern i Indianapolis’ historia vanns på
Mercedes av amerikanen R. De Palma

269

270

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free