- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
309-310

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isanderska hoppet - Isbanetävling, av redaktör Bertil Lindau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISBANETÄVLING

fr. coup de pied à la lune, ty.
Auerbach-sprung) är benämningen på ett simhopp
med sats framåt och välvning bakåt samt
nedhopp med huvudet före i vattnet.
Hoppet är uppkallat efter lektor L. F.
Isander (1828—93), simmagister,
promoverad som primus 1844 i Uppsala.
»-Simhopp.

W. Auerbach var en tysk lärare,
gymnastik-och simledare, som 1871 utgav en simlära.

E. B-ll.

ISBANETÄVLING.

Av redaktör Bertil Lindau.

Motortävlingar på isbana (ty.
Eisren-nen), i form av racertävlingar på
tillfrusna sjöar och vattendrag, fordra en från
vanliga motortävlingar avvikande teknisk
utrustning och körteknik.

En annan form av isbanetävling är den, som
köres med motorcyklar på korta rundbanor,
t. ex. på dirt trackbanor och på vissa
idrottsplatser, med varvlängder på omkring 400 m.
Denna art av isbanetävling, för vilken i stort
sett samma teknik gäller som för tävling på de
långa banorna, behåller dock till stor del
karaktären av »-jordbanetävling. Dessutom må
påpekas, att en del av »-Rämenloppet köres
på is.

Världens första isbanetävling anordnades i
Sverige 1905.

Tävlingar på isbana för bilar ha i
Sverige förekommit sedan 1905, då
världens första isbanetävling hölls 13 febr.
på en bana på Björkfjärden i Mälaren
(»-Automobilsport, sp. 453 och pl. 6). Två
år senare började Svenska Motor Klubben
anordna isbanetävlingar över 1 km med
flygande start på Stora Värtan vid
Djursholm, och i samband med Nordiska
Spelen i Stockholm 1909 anordnades två
km-tävlingar med deltagande av förare från
Danmark, England och Holland.

Den ena av dessa, anordnad av Svenska
Motor Klubben, kördes 11 febr. på Brunnsviken
och den andra, av Kungl. Automobil Klubben,
14 febr. på Stora Värtan. Snabbast var svensken
E. Asp, Lorraine-Dietrich, som på Stora Värtan
nådde 36,8s (97,826 km/tim.).

Svenska Motor Klubben arrangerade
liknande km-tävlingar för bilar 1911 och
12 på Stora Värtan samt 1913 på
Brunnsviken. Ären 1910 och 14 måste
tävlingarna inställas på grund av isförhållandena.

Vid tävlingen 1911 satte prins Wilhelm, som
deltog utom tävlan, på en 45 hkr Benz med
tiden 34,6s (104,046 km/tim.) nytt skandinaviskt
rekord. I tävlingen 1913, i samband med
Nordiska Spelen, startade 35 vagnar, uppdelade i
åtta klasser. Tysken K. Jörns, Opel, blev
tävlingens snabbaste förare och satte med tiden
29,4s (122,449 km/tim.) ett svenskt rekord, som
stod ända till 1923.

Tävlingar på slutna banor från 1924.

Under världskriget 1914—18 förekommo
isbanetävlingar mycket sparsamt, och
först i början av 1920-talet blevo de
vanliga.

Till de förnämsta loppen från denna
tid höra K. A. K:s långa rakbanelopp för
bilar på sjön Yngaren 1921, 26 och 27, vid
vilka sistn. år för första gången den
internationella klassindelningen
tillämpades vid ett isbanelopp.

Först omkring 1924 började man
övergå till de även ur åskådarsynpunkt
intressantare tävlingarna på slutna banor.

Motorcykeltävlingar på isbana från 1920.

Den första isbanetävlingen i Sverige
för motorcyklar anordnades 22 febr. 1920
av Svenska Motorcykel Klubben på
Hus-tegafjärden vid Gåshaga på Lidingön.

Den 1 km långa rakbanan kördes en gång i
vardera riktningen. Snabbast blev i soloklassen
P. Rosenqvist, Excelsior, 41,3s (87,167 km/tim.)
och i sidvagnsklassen B. Ljungström, Excelsior,
43,is (83,527 km/tim.).

Vid S. M. C. K:s motorcykeltävlingar
vid Sigtuna 1922 användes för första
gången elektrisk tidtagning vid en svensk
motortävling.

Ären efter 1921 kördes i landsorten
många stora tävlingar för bilar och
motorcyklar över såväl km-banor som
slutna banor.

Vid dessa tävlingar nåddes ofta goda resultat.
Bl. a. nådde E. Westerberg, Harley Davidson,
vid en km-tävling på Sundsvallsfjärden redan
1924 en hastighet av 160,714 km/tim. Dessa
rakbanelopp kördes dock till slutet av 1920-talet
endast i en riktning, varför inga resultat
kunnat godkännas som rekord. Däremot lyckades
A. Nyström, Norton, på Norra Viken vid Åmål
1928 med en medeltid av 22,7s för 1 km i båda
riktningarna sätta skandinaviskt rekord med
158,590 km/tim.

De största tävlingarna före 1930 voro
de 1921—29 anordnade km-tävlingarna
för bilar och motorcyklar på norra Eds-

309

310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free