- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
311-312

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isbanetävling, av redaktör Bertil Lindau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISBANETÄVLING

viken invid Stockholm, i vilka eliten av
svenska förare deltog.

Vid den sista tävlingen, 6 febr. 1929, satte X.
Skeppstedt, F. N., och E. Magner, Royal Enfield
med sidvagn, nya internationella rekord på
flygande km i resp. B- och G-klasserna med en
hastighet av 168,697 km/tim. (21,34s), resp. 177,954
km/tim. (20,23s).

Stort intresse på 1930-talet.

I början av 1930-talet frångingos helt
loppen på km-banor till förmån för
tävlingar på långa och slutna banor.
Intresset både bland tävlande och publik steg,
och flera utländska förare började åter
deltaga i de svenska isbanetävlingarna.

På initiativ av greve B. Mörner anordnade
S. M. K:s Örebroavdelning 1931—33 Svenska
Is-loppet på Hjälmaren vid Örebro, vilken tävling
sistn. år samlade omkring 15 000 åskådare.
Banan var omkr. 4 km lång och kördes 10 varv
av bilar och motorcyklar. Segrare i bilklassen
blev tysken P. Pietsch, Alfa-Romeo, medan R.
Sunnqvist, Husqvarna, vann motorcykelklassen.

Stockholmstrakten, som saknat
liknande tävlingar, sedan loppen på Edsviken
slutat 1929, fick med S. M. K:s
Vallentunalopp åren 1934 och 35 åter en
stortävling.

Tävlingen 1934, som av både racervagnar och
motorcyklar kördes 10 varv på en 4 km lång
bana, samlade c:a 35 000 åskådare. Segrare i
bilklassen blev P. Pietsch, Alfa-Romeo, och i
motorcykelklassen R. Sunnqvist, Husqvarna.

Till 1939, från vilket år bensinbristen
hindrat all tävlingsverksamhet,
anordnades flera betydande tävlingar med
utländskt deltagande i Mellansverige, bl. a.
på Flaten och Brunnsviken vid
Stockholm samt på Västeråsfjärden 1937 och på
sjön Möckeln vid Karlskoga 1937 och 38.

Isbanesporten i Norge.

I Norge, där isbanelopp praktiskt taget
äro de enda racertävlingarna,
anordnades det första för bilar 25 febr. 1912 på
en 9 km lång bana på Bundefjorden, s.
om Oslo, men avbröts till följd av en
olyckshändelse.

Från 1922 anordnade Kongelig Norsk
Automobilklub hastighetstävlingar på
Gjersjön vid Oppegård, omkring 15 km
s. om Oslo. Dessa tävlingar, som kördes
1922—24, 26, 28, 29, 31 och 36 på en
omkring 3 km lång, sluten bana med paral-

lella raksträckor, ansågos under slutet av
1920-talet som Nordens förnämsta och
samlade många deltagare från Sverige.

De två första åren tävlade endast bilar (i
fyra klasser) men från 1924 även motorcyklar.
Vid tävlingen 1926 blev den kände franske
föraren R. Benoist på Delage snabbaste förare.

De år, som loppen på Gjersjön voro
inställda på grund av isförhållandena,
anordnade K. N. A. andra internationella
tävlingar, flera med beteckningen Grand
Prix, av vilka de på sjön Mjösen vid
Lillehammer (1932, 33 och 34), på
Bogstad-vannet n. om Oslo (1935) och på sjön
Öieren vid Svella (1938 och 39) voro de
förnämsta.

Isbanesporten i Finland.

Den första isbanetävlingen i Finland
anordnades av Finlands Automobil Klubb
6 mars 1921 på Kronbergsfjärden invid
Helsingfors på en km-bana med flygande
start. Följ. år tävlades även på en c:a
4 km lång, sluten bana, som kördes fem
varv.

Segrare i såväl km- som
rundbanetäv-lingen 1922 blev L. Nissinen, Hudson,
som på km-banan nådde 34,5S (104,348
km/tim.). Intresset för isbanetävlingar
avtog efter 1930, och senare ha tävlingar
körts endast vid enstaka tillfällen.

Isbanesporten i Danmark.

Den första isbanetävlingen i Danmark
anordnades 18 jan. 1914 på sjön
Bags-værd utanför Köpenhamn.

Segrare i bilklassen blev H. Christiansen,
Bugatti, med 38,os (94,737 km/tim.) och i
motorcykelklassen Carlsen, Indian, med 49,6s (72,581
km/tim.).

Efter världskriget återupptogs
isbanesporten 1922, och tävlingar ha körts på
km-banor på bl. a. Bagsværd, Odense
fjord, sjön Maribo och på viken utanför
Billesborg Skov. Någon större
utbredning har sporten dock ej fått i Danmark
på grund av dåliga isförhållanden.

Isbanesporten på kontinenten.

Tyskland och Schweiz äro de enda
länder på kontinenten, som bedriva
isbanesport. I Tyskland anordnades de första
isbanetävlingarna för bilar och
motorcyklar 20 och 27 jan. 1924 på Wannsee utan-

309

312

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free