Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isjaktsegling, av direktör Sten Scholander och fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISJ AKTSEGLING
Bild 3. Is jakten på 1870—80-talen. — Efter Balck,
»Illustrerad idrottsbok» (1886—88).
På 1920-talet var Sverige ledande inom
sporten.
När t. ex. Thorsten Grill med sin av E. von
Segebaden konstruerade is jakt »Wing» 1929
besökte Reval och Riga, besegrade han där
sina konkurrenter. Genom sina besök i
Balti-cum 1928—30 inledde Grill det internationella
samarbetet mellan Sverige och övriga länder.
Sedan mitten av 1930-talet har
Tyskland och framför allt de baltiska länderna
varit ledande inom isj aktseglingen, och
under de sista åren har Tyskland ensamt
övertagit den ledande ställningen. Centra
för isj aktseglingen i Tyskland äro Berlin
och Angerburg (Ostpreussen).
I Balticum var det framför allt
Estlän-discher See Yacht Club i Reval, Rigaer
Yacht Club i Riga och Kurischer Eisyacht
Club i Memel, som togo sig an
isjaktseg-lingen, och dessa klubbar voro också
under 1930-talet de ledande inom den 1928
av Tyskland och de tre baltiska staterna
bildade Europäische Eissegel-Union.
Denna anordnar om möjligt årligen EM i
två klasser. Sverige, representerat av
Stockholms Isjaktklubb, anslöt sig 1929
till Unionen.
Isjaktsegling i Sverige.
I Sverige förekom isjaktsegling på
1850-talet i Blekingeskärgården och på 1870-
talet i Stockholm och Karlskrona (bild
3), men först kring sekelskiftet började
den utövas något mera, och 1901
bildades Stockholms Isjaktklubb, som sedan
dess varit ledande inom svensk
isjaktsegling. Från 1904 flyttades klubbens
seglingar, som tidigare hållits på
Baggensfjärden utanför Saltsjöbaden, till Stora
Värtan vid Djursholm. På denna fjärd, dit
klubbens flytande klubbhus varje säsong
förlägges, anordnades 1940 de första SM.
Även i Norrköping och Örebro har
isjaktsegling bedrivits under de senaste årtiondena, och
sporten är alltjämt omhuldad på dessa platser,
särskilt i Örebro.
Isjakten.
Som redan antytts har isjakten—
liksom segelbåten — under årens lopp
genomgått en rätt genomgripande
förvandling.
I början av 1900-talet var Th. Thomas den
främste svenske isj aktkonstruktören. Ar 1912
gjorde emellertid E. v. Segebaden sensation
med en isj akt, som han konstruerat och själv
byggt och som betecknade en ny epok i
utvecklingen. Flera jakter byggdes under de
närmast följande åren efter Segebadens
ritningar, alla synnerligen välseglande och snabba.
Ar 1934 fick Stockholms Isjaktklubb besök av
bröderna G. och E. Gahlnbäck från Reval. De
hade med sig en för Sverige ny isjakttyp, den
internationella 15 m2 entypsjakten, som visade
sig överlägsen allt vad som fanns i Sverige
inom 15 m2 klassen. Detta föranledde Sven
Salén, Sten Scholander m. fi. att låta bygga
sådana jakter.
Utmärkande för den internationella
entypsklassen, som nu utgör Europas till
antalet största klass, är aerodynamiskt
utformade skrovlinjer, utomordentligt
effektiv rigg med s. k. rörlig mast samt
rattstyrning. Rorsmannens plats har på
de moderna isj akterna flyttats fram,
varigenom bl. a. en bättre tyngdfördelning på
medarna uppnås.
Medarna ha V-formade
anläggningsytor mot isen. De äro av fosforbrons
eller gjutjärn. Bronsen glider lättare
mot isen än järn, särskilt på lös is.
Några specialkonstruktioner.
Av från entypsjakterna avvikande
konstruktioner kunna här anföras följande:
Den av tysken Tepper konstruerade jakten
347
345 347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
