- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
349-350

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isjaktsegling, av direktör Sten Scholander och fil. kand. Åke Svahn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISJ AKTSEGLING

abc
Bild 4. De moderna isjakterna präglas av långt driven förenkling i konstruktionen och
strömlinjeform. a Sten Scholander i »Ess II», segrare i entypsklassen vid SM 1940. b »Eisvogel», segrare i 20
m’-’-klassen vid tyska mästerskapen 1937. c Bengt Plym i en av honom 1935 konstruerad framstyrd
isjakt (styrmeden placerad framtill); låg rigg, vridbar mast samt broms (under förarplatsen) äro
andra finesser. Den framstyrda isjakten förekommer även i USA men har ej vunnit de svenska

isj aktseglarnas förtroende.

»Silberstreifen», på vilken föraren sitter helt
nere i det strömlinjeformade skrovet, har
tvärplankan vridbar i förhållande till skrovet,
varigenom detta senare kan inställas i
vindriktningen för att därigenom minska
luftmotståndet. I själva verket ökar skrovet vid en sådan
inställning seglets drivande kraft.

Den sensationellaste nyheten på
isjaktseg-lingens område är emellertid en isjakt med
plywoodsegel. Seglet är dubbelsidigt, d. v. s.
lika bukigt åt båda sidorna. Vidare är masten
inbyggd mellan plywoodskivorna och placerad
så, att ytan för om masten praktiskt taget
balanserar arealen akter om masten. Härigenom
kan även i hårdaste vind skotning ske med ett
tunt snöre. Hastigheter på över 200 km i tim.
ha uppnåtts med denna isjakttyp, vars
upphovsman är estländaren von Schulmann. Hans
märkliga konstruktion, som var färdig 1938,
har sedermera ytterligare förbättrats av
tyskarna.

Isjaktseglingens teknik.

Seglingen med isjakt skiljer sig på en
punkt helt från båtsegling. Man kan
nämligen icke segla i medvind med utfirat
segel, därför att isjakten löper mycket
fortare än vinden. Därför länsar man med
hårt bidevindskotat segel. Innan man med
sådan skotning kan länsa, måste man dock
med lätta skot få upp farten med vinden
in för om tvärs och så falla av, vartefter

farten ökar, samtidigt som seglet skotas
hem i bidevindsläge. Det är emellertid
mycket lätt att tappa farten i medvind,
varför länsen kan sägas vara svårast även
för en skicklig isj aktseglare.

För kappseglingar och givetvis även
för all segling gäller i första hand den
regeln, att största försiktighet iakttages
ej minst med hänsyn till andra seglande
och övriga trafikanter på isen. I övrigt
gälla vanliga väjningsregler och de flesta
internationella kappseglingsreglerna för
båtsegling, dock med skärpta
bestämmelser med hänsyn till den höga farten (på
rak sträcka och med flygande start och
vanliga segel ha i Tyskland hastigheter
på över 160 km i timmen uppnåtts).

I och med att isjakten blivit ett
känsligare verktyg i rorsmannens hand, är
trimningen en allt mera utslagsgivande
kappseglingsfaktor. I detta sammanhang
bör även framhållas nödvändigheten av
att ha en man ombord, som helt ägnar sig
åt skotningen, s. k. skotman. Denna sak,
som svenskarna först i Reval 1938 lärde
sig, är nödvändig för att i hård
internationell konkurrens kunna uppnå en god
placering.

349

345 349

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free