- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
351-352

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isjaktsegling, av direktör Sten Scholander och fil. kand. Åke Svahn - Iskunskap, av kapten Hugo Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1SKUNSKAP

Isjaktseglingen förenar »fartens tjusning» med
vintersportens.

Även om isjaktseglingen är en sport,
som lider av vädrets nyckfullhet mer än
någon annan — många vintrar förhindrar
snön all segling — är den värd en långt
större anslutning än den nuvarande. Den
höga fartens tjusning gör, att de, som en
gång givit sig sporten i våld, alltid med
längtan se mot varje ny vinter.

Svenska mästerskap.

De 1940 av Stockholms Isjaktklubb stiftade
SM i entypsklass och fri klass anordnas, så
snart 3 jakter äro anmälda i en klass. Segrare
voro 1940: i entypsklassen S. Scholander, i fria

klassen O. Plym. Ar 1941 anordnades inga SM.
-•>-

ISKUNSKAP.

Av kapten Hugo Möller.

Iskunskap är kännedomen om de
faktorer, som öva inflytande på isarnas
bärighet, samt förmågan att med ledning av
isens tjocklek och beskaffenhet bedöma
dess bärkraft. Denna betingas i främsta
rummet av isens fasthetsgrad. Man
skiljer mellan den sega, genomskinliga
kärn-isen, för- och högvinterns is, samt
vårvinterns spröda, pipiga, porösa istäcke.

Isens bärkraft.

Kärnisen bör ha en tjocklek av 5 cm
för att vara gångsäker för en ensam
person. (Vid färder i sällskap hållas stora
mellanrum, 8—10 m.) 10 cm fast kärnis
bär en motorcykel eller ryttare, 15 cm
häst och släde, 20 cm personbil, 25 cm
medeltung lastbil (c:a 3 600 kg), 30 cm
tät folksamling och 35 cm tung lastbil
(c:a 6 500 kg). Vid transporter bör med
hänsyn till eventuella strömdrag isens
tjocklek undersökas med täta mellanrum
på ömse sidor om vägbanan. För
vårvinterns isar gälla inga bärighetssiffror.
Under inverkan av dagsmeja, ström och
vind minskas bärkraften hastigt dag från
dag, t. o. m. timme från timme. Isen kan
vara farbar för ett hästfordon på
morgonen men, trots ansenlig tjocklek, redan
samma dags eftermiddag erbjuda stora
risker, även för en fotgängare.

Strömdrag äro farliga.

Svag is kan man alltid vänta vid
strömdrag, särskilt i smala sund, vid sjöars
avlopp samt vid mynningar av älvar, åar
och bäckar.

I sund går strömmen som regel mitt i leden,
om stränderna äro ensartade och lika höga,
eljest gärna närmast den sida, där stranden
stupar brantast och djupet oftast är störst.

Råder stark ström, kan denna göra sig
gällande vida omkring. Osäker is, ibland öppet
vatten, kan möta på avsevärt avstånd från
den plats, där vattendraget mynnar. Till följd
av bottnens skiftande formationer ledes
strömfåran ofta i ny riktning, och svaga isområden
kunna uppstå även långt i sidled. Utanför
uddar och över grund är isen opålitlig, likaså
i vassar, i och invid båtrännor, kring fartyg
i vinterkvarter, vid avloppstrummor, kajer,
bryggor, broar, badhus och över huvud taget
vid pålbyggnader.

Råkar, långsträckta, mer eller mindre
breda issprickor, kunna slå upp tvärs över
ett sund, mellan ett par uddar eller
mellan en udde och en holme men
förekomma lika ofta på större isvidder. De
förete skiftande typer med iskanterna
antingen i plan med vattnet eller
pressade och böjda uppåt eller nedåt, jämna
eller splittrade. Det är en god regel att
om möjligt alltid kringgå en råk.

Vindens inverkan.

Vinden utövar stort inflytande på
isarnas bärighetsförhållanden. Den
fördröjer isläggningen men befordrar
islossningen och spelar en viktig roll vid
uppkomsten av vakar och fräthål, oberoende
av om stark frost råder.

I havsbandet innebär hård 1 a n d v i n d
stor fara, i det att vidsträckta isfält plötsligt
kunna förlora sitt landfäste och råka i drift.
Vid en dylik issituation är risken samtidigt
stor med hänsyn till de betydande havsråkar,
som på kort tid bruka slå upp. Ihållande
landvind framkallar förrädiska brunnar och
fräthål i den yttre iszonen genom det
djupvatten, som indirekt sättes i rörelse. P
å-landsvinden medför risker genom den
isskruvning, som uppstår. Denna blir särskilt
hotande, om vindstyrkan ökar till storm, då
istäcket ofta hastigt sönderbråkas genom den
starka sjöhävningen.

Nederbördens inverkan.

Ihållande regn orsakar isrisker
särskilt vid stränderna, där bäckar och ränn-

351

Tryckt l3/8 41

352

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free