- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
353-354

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iskunskap, av kapten Hugo Möller - Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISLAND

ilar av smältande snö mynna ut under
isen och framkalla fräthål. Ett
snölager försenar i hög grad tillfrysningen
på djupet till följd av snöns
värmebindande förmåga.

Särskilt är den första förvinterisen efter ett
snöfall ytterligt förrädisk även vid stark
frost. Snötäcket fryser efter töväder ofta
samman med kärnisen och bildar s. k. stöpis
(snöis). Denna är vit samt något porös och
genom sin lufthalt dålig värmeledare. Vid
riklig snönederbörd under förvintern kan
lagret av stöpis nå en tjocklek, som i
betydande grad fördröjer kärnisens tillväxt. Det
nordliga Sveriges isar bli av anförda skäl
vissa vintrar icke användbara för;körslor, även
om rätt hård köld varit rådande. Klabbsnö
påskyndar isens avsmältning.
Nederbördsfattiga men i övrigt kalla vintrar medföra de
mäktigaste isarna.

Vattenståndets inverkan.

Växlingar i vattenståndet påkalla stort
beaktande i fråga om isriskerna, särskilt
invid kajer, stränder och skär. I orter,
där tidvattnet gör sig gällande eller där
industriella o. a. anläggningar föranleda
periodiska regleringar av vattenståndet,
bör försiktigheten ökas. Det samband,
som kan råda mellan barometerståndets
och vattennivåns variationer, bör icke
förbises. En stark ökning av
vattenståndet kan medföra, att vatten svämmar över
isen och i sin tur tillfryser. Ett snölager
på den nybildade isen försenar dennas
tillväxt, varigenom ett vattenskikt länge
kan finnas mellan de bägge istäckena.

Avsmältningen.

En lufttemperatur av 0 grader utgör
ingen garanti för att isens tjocklek håller
sig konstant. Djupvattnets värme gör sig
efter hand gällande genom
strömsättningar. I fråga om salthaltigt vatten, vars
fryspunkt ligger under noll, måste man
vid 0 grader vara särskilt försiktig.

Avsmältningen om våren sker såväl
från ytan som djupet, varvid i senare
fallet tillförseln av värme från sjöns tillopp
väsentligen spelar in. Den förebådas i
regel av att isen till följd av det stigande
vattenståndet blir landlös eller att
isspric-kor, jämnlöpande med stranden, bildas ett
stycke ut från land. Fräthål uppstå i
vassar och kring enstaka mörka föremål,

som fallit på isen, torra grenar, löv o. a.,
och vilka upptaga solvärmen. Genom de
uppvärmda, inneslutna luftblåsorna
uppkomma håligheter i vårisen, som därmed
blir utomordentligt skör. Inom kort råder
öppet vatten invid stränder, kring grund
och i smärre vikar, där solstrålningen

gör sig starkast gällande.



ISLAND.

Kap. »Fornisländsk idrott» av fil. lic. Sven B.
F. Jansson, »Modern idrott» av fil. stud. Jonas
Haralz.

Island är Europas näst största ö och
ligger i n. Atlanten. Befolkningen (omkr.
120 000) härstammar från på 800-talet
invandrade norrmän. Redan under
forntiden spelade idrott och kroppsövningar
en stor roll på ön — liksom i det övriga
Norden.

Island upplevde under 900—1200-talen en
blomstringstid, som även gällde idrotten (se
nedan), ön förlorade 1262 sin självständighet
till Norge och 1380 till Danmark, och först
1918 blev den åter en självständig stat (till
1941 i personalunion med Danmark).

Island deltog med egen trupp i OS första
gången 1936 (12 man, 4 i fri idrott och 8 i
simning).

Fornisländsk idrott.

De rikhaltigaste uppgifterna om
forntida nordisk idrott finner man i gamla
isländska källor (-^-Fornnordisk idrott).
Man har säkerligen rätt att räkna med
att dessa uppgifter om isländsk idrott i
forntiden i många fall gällt hela Norden,
ty de nordiska länderna voro under
vikingatiden i ännu högre grad än nu ett
enhetligt kulturområde.

När det gällde den manliga ungdomen,
var uppfostrans mål — på Island liksom
i det övriga Norden — i främsta rummet
att skapa en modig, oöm, stark och
vapenför man, som kunde stå emot de
påfrestningar, som livet i rikt mått bjöd
på. Uppfostran blev utpräglat fysisk, och
de idrotter, som i främsta rummet
tränades, voro sådana, som hade betydelse för
kommande krigiska värv.

Då man vill bilda sig en uppfattning om
idrottens betydelse för våra nordiska
förfäder under vikingatid, bör man emeller-

353

12—NFS. IV

354

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free