Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ismayr, Rudolf - Ismete - Isohollo, Volmari - Ispik - Istagg - Isthmiska Spelen - ISTUS - Isyxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISYXA
Ismayrs bästa resultat i de tre
dubbelarms-lyften äro: press 112,5 kg, ryck 115 kg, stöt 150
kg, i sammanlagt 372,5 kg. Samtliga resultat
utom det i press äro tyska rekord och satta 1939.
Ismayr, som vid OS 1936 fick svära den
olympiska eden, har även verkat som journalist och
skrivit en bok om tyngdlyftning,
»Gewicht-heben» (1935). P.B.
Ismete är en äldre benämning på
->pimpelfiske. T-m.
Isohollo, V o 1 m a r i, finsk löpare (f.
1907 1U), lagerförvaltare i Kervo, är en
av de bästa långdistanslöpare Finland
haft och världens hittills främste
hinderlöpare. Han vann överlägset guldmedalj
i hinderlöpning 3 000 m vid OS 1932 och
36 (1936 med den hittills bästa tid,
som nåtts, 9m 3,8S) samt silvermedalj på
10 000 m vid OS 1932 (30m 12,6S) och
bronsmedalj 1936 (30m20,2s).
Isohollo var ursprungligen medlem av
Arbe-taridrottsförbundet och vann vid Spartakiaden i
Moskva 1928 löpning 3 000 och 5 000 m. Han
övergick därefter till Toverit, Helsingfors, och
tillhör Helsingin Kisa-Veikot sedan 1934. På 5 000
m underskred han 1930 i Stockholm för första
gången 15m (14m53,2s), nådde följ. år 14m36,4s
samt pressade vid uttagningen till OS 1932
Lehtinen till de sista meterna och nådde sin
bästa tid på distansen med 14m 18,4s. Han satte
1933 i Viborg världsrekord på 4 eng. mil med
19m ls och löpte där hösten 1936 15 000 m på
världsrekordtiden 46m 45,4s, varvid även
mellantiderna på 7, 8 och 9 eng. mil voro
världsrekord. Han vann 1933 engelska mästerskapet
i hinderlöpning 2 eng. mil.
Isohollo har tagit idrotten som ett nöje och
aldrig underkastat sig samma hårda träning
som övriga finska långdistanslöpare av klass
men har dock på tävling visat utomordentliga
prov på energi och segervilja. (Se bild vid
Hinderlöpning, pl. 2.) M. J.
Ispik är en tämligen grov, stark
trästav av ungefär axelhöjd, i nedre ändan
försedd med en trekantig järnspets.
Med ispiken göras regelbundna, täta och
kraftiga hugg. Observera avståndet mellan de
gående.
Genom regelbundna, täta hugg med
piken förvissar man sig vid isfärder om
isens tjocklek och beskaffenhet.
Tränger icke ispiken igenom vid en kraftig
stöt, kan bärkraften anses tillfyllest för en
ensam person. Ispiken användes även som
räddningsredskap vid drunkningstillbud på
svag is, varvid den placeras tvärs över vaken
som stöd och för att fördela påfrestningen
på den svaga iskanten. H. M-r.
Istagg kallas den tagg, som på
kronhjortens och en del andra hjortdjurs horn
ofta utväxer närmast ovanför ögontaggen
och som således blir den andra taggen
från rosenstocken räknat. N. H-n.
Isthmiska Spelen räknades som de
tredje i ordningen av de stora grekiska
nationella idrottsfesterna. Enligt
traditionen firades de första gången 581 f. Kr.,
men tillförlitligheten av denna uppgift är
tvivelaktig och dess tolkning osäker (jfr
art. Nemeiska Spelen).
Spelen, som uppkallats efter Isthmos, det näs,
som förenar Centralgrekland med
Peloponnesos, anordnades av staden Korinth i en åt
Poseidon helgad lund nära Saroniska viken.
Utgrävningar på platsen ha icke medfört
resultat av betydenhet. I motsats till de
Olympiska och Pythiska Spelen, vilka försiggingo
vart fjärde år, men i likhet med de fjärde av
de panhellenska spelen, de Nemeiska, höllos de
Isthmiska vartannat år på våren och inföllo
under tiden f. Kr. på jämna årtal.
Uppgifterna äro mycket sparsamma, särskilt
från den klassiska tiden. De visa emellertid, att
alla då vanliga former av idrottstävlingar, även
kappkörning och kappridning, stodo på
programmet. Ungefär från Alexander den stores
tid upptogos även musikaliska tävlingar:
flöjt-och citterspel, sång till flöjtackompagnemang.
Även om de Isthmiska Spelen voro
panhellenska, var deras betydelse i viss mån begränsad
till de närmast liggande städerna. Betecknande
för detta är att enligt den grekiske skalden
Pindaros en släkt i Korinth till år 460 f. Kr.
där vunnit 30 segrar. Den något senare levande
Bacchylides omtalar, att ön Keos då räknade
icke mindre än 70 segrare vid dessa spel.
Romarna tillätos deltaga från 228 f. Kr., varigenom
de erkändes som jämbördiga med grekerna.
De proklamerade, sedan de besegrat Filip V av
Makedonien, Greklands frihet vid de
Isthmiska Spelen 196 f. Kr.
Priset var i äldre tid en krans av selleri,
senare en av tallkvistar. M. P:n N-n.
ISTUS, förk. av -^-Internationale
Stu-dienkommission für den motorlosen Flug.
Isyxa, vid bergbestigning använd
stålhacka. -vBergbestigning, sp. 737.
365
366
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
