Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobsson, Walter A. - Jacquelin, Edmond - Jaffee, Irving - Jagare - Jagares vandringspris - Jagenburg, Hans - Jahn, Friedrich Ludwig, av fil. dr. Albert Hirn, Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAHN
Det finländska konståkningsparet Jakobsson på
Stockholms Stadion 1915.
förbund sedan 1909 (president sedan 1941) och
i Internationella Skridskoförbundet sedan 1927.
P. L-TO.
Jacquelin [3aklä’ns], Edmond, fransk
cyklist (1875—1928), vann professionella
sprinter-världsmästerskapet 1900, blev
finalist 1896 och 1901 samt vann Grand
Prix de Paris 1900. Jacquelin var åren
omkring sekelskiftet Europas populäraste
och mest engagerade sprintercyklist. P- B.
Jaffee [d3ä’fi], Irving, amerikansk
skridskoåkare (f. 1904), vann vid OS 1932
i Lake Placid såväl 5 000 som 10 000 m.
Vid OS 1928 i S:t Moritz hade han bästa
tiden på 10 000 m; tävlingen avbröts, men i USA
brukar Jaffee anges som olympisk segrare
(-^Hastighetsåkning, sp. 1162—63). Efter OS 1932
blev han professionell. P. C. A.
Jagare (eng. jib), sjöt., kallas det
yttersta förstagseglet närmast för om
klyvaren. Den är antingen fäst till
jagarbommen (klyvarbommens förlängning)
och kallas då fast, eller också sättes och
bärgas den från däck, då den säges vara
flygande (eng. flying jib). W.
Jagares vandringspris i
entimmeslöp-ning uppsattes 1910 och utgöres av en
silverpokal (omkring 30 cm hög), skänkt
av svensken dir. Hugo Jagare. Priset,
om vilket även icke svenskar få tävla,
skall vinnas tre gånger för att bli
ständig egendom.
Bland vinnarna märkas: 1912 B. Modigh,
Köping, 18136 m; 1921 E. Backman, Tidaholm,
18 256; 1922 E. Backman, Tidaholm, 18 066; 1923
A. Stenroos, Finland, 17 909; 1926 J. Badendüch,
Norge, 17 789; 1921 E. Harper, England, 17 849;
1930 P. Nurmi, Finland, 18 582; 1932 A. Axelsen,
Danmark, 17 810; 1935 L. Virtanen, Finland,
18 298; 1937 E. Kukkonen, Finland, W 985; 1941
G. Jensén, Matteus-Pojkarna, 17 950. S. L.
Jagenburg, Hans, hoppare (f. 1894 18/8),
ingenjör i Borås, var 1913—22 en av
Sveriges bästa i höjd- och mellanhopp.
Jagenburg, som tävlade för Skara Läroverks
IF, från 1914 för örgryte IS, vann SM i
höjdhopp 1913 och 22, i mellanhopp 1915 och 17—19.
Han vann höjdhopp vid landskampen mot
Norge och Danmark 1918 och var finalist vid
OS 1920. Han satte 1917 svenskt rekord i
mellanhopp med 454,5 cm. S. L.
JAHN, F. L.
Av fil. dr Albert Him, Berlin.
Friedrich Ludwig Jahn (1778—1852) är
jämte Guts Muths och Vieth den tyska
gymnastikens skapare samt grundaren av
den tyska turnrörelsen.
Jahn föddes 11 aug. 1778 i byn Lanz i
Brandenburg, där hans far var präst. Han
studerade teologi vid flera tyska universitet, sist i
Greifswald, varifrån han relegerades 1803 utan
att ha tagit någon examen. År 1808 kom han
till Berlin, där han följ. år blev lärare vid
Gymnasium zum Grauen Kloster och 1810 även
vid den efter Pestalozzis principer arbetande
Plamannsche Erziehungsanstalt, där han lärde
känna Friedrich Friesen och Ernst Eiselen,
vilka skulle bli hans närmaste medarbetare.
Redan 1809 började han med några få
lärjungar göra utflykter till den då utanför
staden belägna Hasenheide, nu i stadsdelen
Neu-kölln i sydöstra Berlin, där de sysselsatte sig
med spel och lekar.
År 1811 inrättade Jahn i Hasenheide
sin första egentliga turnplats, och 1812
invigdes icke långt därifrån en större och
med fullständigare utrustning försedd
övningsplats (se bild vid art. Hasenheide).
Som ledare för denna utövade Jahn ett
stort inflytande över hela Preussen. Han
gav anvisningar till byggandet av
turn-platser, lät genom sina elever upprätta
gymnastikanstalter samt anvisade lärare
åt skolor och kommuner. Resultatet blev,
att det 1818 knappast fanns någon större
ort i Tyskland, där ej turnén bedrevs.
Jan. 1813 överlämnade Jahn sitt verk till
några vänner, bl. a. Eiselen, för att inträda i
den Lützowska frikåren, var därefter politiskt
401
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
