- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
403-404

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jahn, Friedrich Ludwig, av fil. dr. Albert Hirn, Berlin - Jai-alai - Jakt, fartyg - Jakt, av överste Bertil Burén och professor emeritus Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J AI-AL AI

»Turnvater Jahn», den tyska turnrörelsens
skapare.

verksam och återupptog sin gymnastiska
verksamhet först 1816. Han kom emellertid snart
i konflikt med den preussiska regeringen, som
1818 lät polisen stänga turnplatsen i
Hasen-heide för att senare ställa hela rörelsen under
statlig kontroll. Kort därefter mördades
skriftställaren Kotzebue av turnrörelsen närstående,
vilket ledde till att all turnén förbjöds och att
Jahn, som ansågs vara moraliskt ansvarig,
häktades i juli 1819. Processen mot honom
varade till 1825 och slutade med hans
frikännande. Han fick t. o. m. behålla en honom
tidigare tillerkänd statspension men på villkor,
att han underkastade sig polisuppsikt.

Jahn slog sig efter sitt frikännande ned i
Freiburg an der Unstrut men tog i
fortsättningen ingen aktiv del i turnrörelsen, icke ens
sedan förbudet mot denna upphävts 1842.

År 1848 invaldes Jahn i nationalförsamlingen
i Frankfurt a. M., där han emellertid på grund
av sin konservativa inställning snart råkade i
konflikt med turnföreningarna, i vilka då
radikala strömningar härskade. Sedan han vid
upproret 1849 hotats till livet, återvände han
till Freiburg, där han dog 15 okt. 1852.

Jahns huvudverk äro »Deutsches
Volksthum» (1810) och »Deutsche
Turn-kunst» (1816), sistnämnda verk skrivet i
samarbete med Ernst Eiselen.

Jahn är ingen nyskapare på det
gymnastiska området och strävade ej efter att
vara det. Hans gymnastik bygger i stort
sett på Guts Muths’. Därutöver
innehåller även den jahnska gymnastiken, som

den framträder i »Deutsche Turnkunst»,
bl. a. övningar på häst, efter mönster av
voltigen, samt på barr och räck, vilka
redskap dock troligen uppfunnits av Eiselen.

Övningarna på häst upptogos på turnarnas
program, sedan några av Jahns medarbetare
låtit undervisa sig i voltige av fäktmästaren
vid preussiska kadettskolan.

Dock har Jahn med säkerhet givit
redskapen namn, liksom han över huvud
taget skapat den tyska gymnastikens
terminologi och därvid konsekvent undvikit
alla ord av främmande härstamning.

För Jahn var gymnastiken visserligen
ett medel att skapa en sund och frisk
ungdom, men i sista hand gällde hans
strävanden dock ett politiskt mål: att i den
av honom skapade -»-turnrörelsen samla
alla krafter i arbetet på en nationell
renässans. Jahns gymnastikhistoriska
betydelse är, att han löst gymnastiken ur
den trånga, pedagogiska ram, som Guts
Muths och Pestalozzi velat ge den, och
han kan därför sägas vara skaparen av
den moderna, frivilliga gymnastikrörelsen.

Ehuru Jahn sålunda ej kan betraktas
som det tyska systemets skapare, har han
dock med full rätt blivit »Turnvater
Jahn», åt vilken den tyska turnrörelsen
rest otaliga minnesmärken, främst ett
1862 i Hasenheide invigt monument, vars
fundament består av 635 stenar, insända av
tyska turnföreningar i in- och utlandet.

Jahns levnad och arbete ha behandlats i
många verk, av vilka främst må nämnas: K.
Euler, »Friedrich Ludwig Jahn. Sein Leben
und Wirken» (1881), L. G. Ricek, »Friedrich
Ludwig Jahn, Leben und Wirken ’des Alten
im Barte’» (1923), P. Piechowski, »F. L. Jahn.
Vom Turnvater zum Volkserzieher» (1928), E.
Neuendorff, »Turnvater Jahn» (1928) och A.
Bäumler, »Friedrich Ludwig Jahns Stellung in
der deutschen Geistesgeschichte» (1940).

Jai-alai [haj-laj], eg. glad fest, är den
kubanska och nordamerikanska
beteckningen för baskisk ->pelota.

Jakt, ett fartyg, vanligen avsett för
fraktfart, med en mast utan stång, som
dock är hög nog för att kunna föra ett
råtoppsegel. Jakten, som oftast har
bog-spröt och bom, för storsegel samt 2 eller
3 förstagsegel. Hit hör den s. k. rospiggen.
Jakt bör ej förväxlas med ->y a c h t. W.

403

404

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free