- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
405-406

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt, av överste Bertil Burén och professor emeritus Martin P:n Nilsson - Jaktens historia - Forntidens jakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTGEVÄR OCH J AKT A M M U NITIO N

JAKT.

Av överste Bertil Burén, kap. Forntidens jakt av professor emeritus Martin P:n Nilsson.

Jakt, förföljandet och dödandet (eller
fångandet) av villebråd, var för den
primitiva människan ett oundgängligt
medel att uppehålla livet och är fortfarande
på många håll ett viktigt näringsfång.
Redan tidigt blev emellertid jakten även
en förströelse, en sport, som från att
ursprungligen ha varit ett privilegium för
ett ringa fåtal numera utövas inom alla
samhällsklasser.

Ordet jakt är av germanskt ursprung och
har troligen kommit in i svenska språket från
tyskan. Jakt heter på tyska Jagd eller, då man
avser jakten som hantverk och »konst»,
Weid-werk. Dessa båda ord ha sina ungefärliga
franska motsvarigheter i chasse och vénerie.
Engelsmännen skilja mellan shooting,
skjutning, som betecknar jakt med skjutvapen,
hun-ting, förföljande och dödande av villebrådet,
vanligen till häst, och coursing, tävlingsmässig
hetsjakt på hare med hundar. Även chasing
och venery förekomma.

Ett huvudvillkor för jaktens rätta utövande
liksom för nödig jaktvård är kunskap om de
jaktbara djurens utseende, levnadssätt,
fortplantning m. m. Vidare fordras kännedom om
erforderliga vapen och redskap, om vård och
skötsel av jakthundar samt om ändamålsenligt
tillvaratagande av det nedlagda bytet.

Den närmast till hands liggande indelningen
av jakten är den efter villebrådets art
(andjakt, hjortjakt, rävjakt o. s. v.). Man talar
vidare om storviltjakt, jakten på elefant,
lejon, tiger och andra större djur,
högviltjakt, på björn, hjort, älg o. s. v., samt dess
motsats, småviltjakt. Man slår även ofta
ihop vilt, som biologiskt hör samman, till
grupper och talar sålunda om jakt på hårvilt,
klövvilt, kalvilt, skogsfågel, kramsfågel o. s. v.

En annan indelningsgrund är sättet för
jaktens utövande, t. ex. smygjakt, ståndskytte,
stövarjakt (se sp. 419).

Slutligen kan jakten indelas efter det vapen,
som användes. Man talar alltså om jakt med
pil och båge, jakt med spjut eller harpun, jakt
med kulgevär och jakt med hagelgevär. B. B.

INNEHÅLL.

Sp.

Jaktens historia

Forntidens jakt ............ 406

Medeltidens jakt .......... 411

Jakt i nyare tid ............ 414

Jakten i Norden ............ 417

De olika jaktsätten .......... 419

Sp.

Avfångning av nedskjutet vilt 421
Behandling av skjutet vilt .. 422

Konsten att skjuta .......... 423

Utrustning .................... 425

Sport jaktens värde .......... 426

Litteraturanvisningar ........427

JAKTENS HISTORIA.

Arkeologiska fynd visa, att jakt
bedrevs redan under den äldre stenåldern.
Fångstmedlen voro ursprungligen
fallgropar och möjligen även andra, t. ex.
snaror och fällor, vilka dock icke lämnat
spår efter sig. Även ett slags drevjakt
synes ha förekommit, vid vilken man
jagade vildhäst eller andra djur genom
någon trång dal mot en avgrund eller
mot sumpmarker, där villebrådet sedan
dödades med stenar. Redan under
senare delen av paleolitisk tid
(Aurignac-perioden) användes, som grottmålningar
i Castellön i Spanien visa, pil och båge
för hj ort jakt.

Då klimatet under paleolitisk tid starkt
växlade, växlade även det jaktbara djurbeståndet.

406 434

Under vissa perioder förekommo grottbjörn,
mammut, uroxe, kronhjort och vildhäst.
Under sista istiden var renen det allmännast
förekommande av de jaktbara djuren i Europa.

Forntidens jakt.

För de förhistoriska folken tjänade
jakten uteslutande näringsanskaffningen.
Sport blev den först hos de kulturfolk,
som tillgodosågo sitt näringsbehov med
andra medel än djurfångst, nämligen med
växtodling och djuruppfödning.

I Egypten förekom jakt som sport redan i
Gamla riket.

Bilder visa, att de härskande i
Egypten redan under Gamla riket (2980—2475
f. Kr.) bedrevo sportslig jakt såväl på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free