- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
407-408

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt, av överste Bertil Burén och professor emeritus Martin P:n Nilsson - Jaktens historia - Forntidens jakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTGEVÄR OCH J AKT A M M U NITIO N

fågel som storvilt, och under Nya riket
synes jakten på lejon och vildtjur i
öknen med pil och båge från lätta,
tvåhjuliga stridsvagnar ha varit
konungarnas favoritnöje (-^-Egypten, sp. 816 och
818).

Bild 1. Hjortjakt under äldre stenåldern.
Grott-målning från Castellön i östra Spanien. Av
teckningen att döma drevos hjortarna mot en
kedja av med pil och båge beväpnade män.
Dessa grottmålningar härstamma från
paleolitisk tid (Aurignacperioden). Då de båda sista
perioderna av paleolitisk tid sammanfalla med
istiden och denna i de trakter, där fynden
gjordes, slutade för omkring 15 000 år sedan,
kan man göra sig ett ungefärligt begrepp om
målningarnas ålder.

Vid högvilt jakten använde man i stor
utsträckning hundar både för att
uppspåra det vilda och för att hetsa det. Till
det senare ändamålet användes redan i
Gamla riket vinthundar (->Hetsjakt och
parforcejakt, sp. 1233).

De assyriska konungarna voro väldiga jägare.

Eufrat- och Tigrisdalen var i forna
tider synnerligen rik på vilt av alla slag,
och såväl babylonier som assyrier voro
ivriga jägare. Särskilt högt i anseende
hos de assyriska konungarna synes
lejonjakten ha stått. Lejonen jagades till fots,
till häst eller från stridsvagn med pil och
båge eller med spjut (bild 4 och pl. 1).

407

Utom lejon jagades elefant, vildtjur, vildhäst,
dovhjort och vildsvin. Vid jakterna, som
delvis ägde rum i inhägnade jaktparker, nedlades
ofta enorma byten. Sålunda berömmer sig
konung Tiglatpileser I (reg. omkring 1115—02 f.
Kr.) av att med egen hand ha nedlagt icke
mindre än 1000 lejon. I Assyrien liksom i
Egypten användes även hundar för jakt.

Även i forntidens Persien voro
stormännen väldiga jägare och jagade bl. a.
med falk och örn. Stora jaktparker
anlades, i vilka det vilda fick föröka sig i
fred. Jakten ingick i de förnäma
ynglingarnas uppfostran.

I Grekland var jakten en idrott, som idkades
för att härda kroppen, skärpa sinnena och
fostra mod och beslutsamhet.

I Grekland synes jakten ha haft
betydelse redan under den förgrekiska, den
s. k. minoiska tiden. Den ena av två från
denna tid härstammande guldbägare från
Vafio framställer sålunda en jaktscen —
en tjur, som fångats i ett stort nät.
Under den s. k. mykenska tiden (omkring
1600—1200 rfrKr.’), då grekerna redan
tagit landet i besittning, var jakten högt
skattad och det förnämsta nöjet mellan
striderna. Så är även fallet hos Homeros,
och denna uppskattning avspeglar sig
också i den grekiska mytologiens många
sagor om jakt på farliga djur, t. ex.

Bild 2. Fågeljakt med kastträ från en båt på
Nilen. Väggmålning i en grav i Tebe,
härstammande från 18. dynastien (1580—1350 f. Kr.).

434

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free